Fartygets bunker påverkar inneluften ombord

I somras gjorde svenska forskare mätningar av inneluften på ett LNG-drivet tankfartyg. Resultaten är under analys, men intervjuer med besättningen och preliminära provresultat tyder på att arbetsmiljön kan vara bättre än på fartyg med traditionellt fartygsbränsle.

Genom tidigare forskningsprojekt vet man att fartygets bunker påverkar inneluften i hela båten. Småläckage och avluftning från värmare, separatorer och annat tillsammans med insug av avgasplymen från fartygets skorsten till ventilationssystem, gör att sot och partiklar och andra gasform-iga luftföroreningar sprider sig vidare till såväl bostadshytter som mässer och bryggan.

Som ett fingeravtryck

– Sammansättningen av kolväten i bränslet är som ett fingeravtryck. Genom att ta prover från olika utrymmen och skicka på an-alys vet vi att det som finns i tankarna också är det vi hittar i resten av fartyget, säger forskare Cecilia Österman vid Linnéuniversitetet som tillsammans med Sarka Langer på IVL Svenska miljöinstitutet, genomfört flera mätstudier ombord.

I juli var forskarteamet ombord på ett LNG-drivet tankfartyg för att kontrollera inneluften. Proverna är under analys, men Cecilia Österman berättar att de första preliminära resultaten tyder på att det inte finns några förhöjda halter, utöver bakgrundshalt, av metan (LNG består av 90 procent metan) ombord. Hade gasen på något sätt spridit sig i fartyget skulle det ha synts i mätningarna.

– Nej, hittills har vi inte kunnat se några rester av metan, säger hon. Det allmänna intrycket av fartyget var att det var väldigt rent och fräscht, det till och med luktade gott. Besättningen upplevde också att arbetsmiljön var mycket bättre där än på andra fartyg.

Mätningarna genomfördes under loppet av en vecka med tio fasta mätstationer i allt från kontroll- och maskinrum till dagrum, mäss och brygga. Dessutom bar tio person-
er ur besättningen personlig mätutrustning som kontrollerade luften omkring dem och samtliga personalkategorier var representerade i undersökningen.

Kockar och teknisk personal

– Vi vet att de som blir mest exponerade för farliga ämnen är de som jobbar i maskin, därefter däck och sedan intendenturen. Undantaget är kockar där man ibland kan se en liten förhöjning av mängden kolväten efter att de stått vid stekbordet och vänt hamburgare än hel dag. Generellt är manskapet mer utsatta för skadliga ämnen än befälen och det gäller på samtliga avdelningar, säger Cecilia Österman.

Men LNG är inte det enda alternativa bränslet som används inom sjöfarten och även nya framdrivningssystem blir vanligare. Sedan 2013 har Österman och Langer gjort mätningar på en mängd olika fartyg och undersökt vad som händer med inneluften när man går från ett framdrivningssystem till ett annat. Bland annat har de gjort mätningar på en färja som konverterade från marin diesel till batteridrift.

– Inneluften gick från bra till bättre men det blev ingen jättestor skillnad, säger Cecilia Österman. Hade de däremot gått från tjockolja till batteridrift hade förändringen antagligen blivit större. Andra mätningar vi gjort visar att tjockolja är det bränsle som ger sämst inneluft.

Låga nivåer

De mätningar som gjorts av inneluften på svenska fartyg visar dock att de halter skadliga ämnen som uppmätts ombord ligger långt under Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden. Å andra sidan, påpekar Cecilia Österman, är dessa gränsvärden inte hälsobaserade utan grundar sig på politiska beslut och ekonomiska avvägningar. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns inga säkra nivåer av exponering för skadliga ämnen som exempelvis cancerframkallande bensen och benso(a)pyren.

– Därför ska man alltid sträva efter att minska exponeringen genom olika åtgärder, säger Cecilia Österman. Om man inte har möjlighet att byta bränsle kanske man kan kapsla in förbränningsmotorerna, förbättra ventilationen, se över den personliga skyddsutrustningen eller omorganisera arbetet så att inte en och samma person hela tiden exponeras.

Resultaten från sommarens mätningar på tankfartyget med LNG-drift väntas bli klara under hösten.

Linda Sundgren, text och bild

Drivs av Breakwater Publishing