Lägre exponering för cancerogena ämnen på nyare fartyg

Däcksanställda på tankfartyg med det cancerogena ämnet bensen i lasten utsätts under vissa arbetsmoment för höga bensenhalter. Sjömän som jobbat på äldre tankfartyg kan ha en ökad risk att insjukna i blodmalignitet. Det här framgår av en avhandling vid Göteborgs universitet.

Inom ramen för sin avhandling har Karl Forsell, överläkare vid Arbets- och miljömedicin på Norrlands universitetssjukhus, studerat exponeringen av bensen bland svenska sjömän och huruvida ämnet tas upp i kroppen. Han har även undersökt hur vanligt det är att sjömän drabbas av cancerformen blodmalignitet som är förknippad med exponering för just bensen. Resultaten visar att sjömän på tankfartyg med bensen i lasten utsätts för särskilt höga bensennivåer i samband med vissa arbetsmoment, som lastning, lossning och tankrengöring. Biomarkörer visar också att bensenen tas upp i kroppen genom inandning av ångor eller direktkontakt på huden under arbetets gång och man upptäckte också en misstänkt risk att drabbas av blodmalignitet. Mellan åren 1985 och 2014 återfanns 315 fall av blodmalignitet bland svenska sjömän. Störst risk att drabbas hade de som började arbeta på tankfartyg före 1985. Karl Forsell tycker dock inte att det finns någon anledning för den som  jobbat på äldre tankfartyg att oroa sig.

Endast enstaka fall
– Även om risken verkar vara förhöjd handlar det här om en ovanlig cancersjukdom med endast några enstaka fall per år, säger han.

Hos dem som arbetat på tankfartyg under senare år sjunker risken att drabbas av blodmalignitet. Enligt Karl Forsell kan det bero på flera bidragande orsaker. En trolig anledning är att halten bensen i bensin sjunkit kraftigt tack vare regleringar på EU-nivå. 1998 sänktes den tillåtna bensenhalten i bensinprodukter från fem till en procent och ofta ligger bensenhalterna numera under en procent. En annan möjlig orsak till den sjunkande cancerrisken kan vara förändringar i fartygsdesignen.  Dagens moderna tankfartyg är ofta utrustade med slutna system som gör att kontakten med lasten minskar betydligt.

– Men det förekommer fortfarande arbetsmoment med relativt hög exponering för bensen, som tankrengöring. De här resultaten kan också vara intressanta ur internationellt perspektiv där äldre fartyg kan finnas kvar, säger Karl Forsell.

Utöver cancerstudierna omfattar avhandlingen även en kartläggning av sjömäns arbetsmiljö i ett vidare perspektiv. Den är baserad på en enkätundersökning med närmare 2 000 svenska sjömän i varierande befattningar och på olika typer av fartyg. Enkätsvaren visar på flera problemområden som belastningsskador och trötthet, stress, buller och helkroppsvibrationer. Belastningsbesvär rapporterades främst från personal i maskinavdelningen och intendenturen. Även buller var ett vanligt problem ombord, framför allt i maskinavdelningen. Nära hälften av dem (46 procent) uppgav att de hade en hörselnedsättning.

– I Norge och Danmark har man undersökt bullernivåerna i allmänna utrymmen ombord och i vissa fall överskrider man de risknivåer som finns. Det här är någonting jag skulle vilja undersöka närmare på svenska fartyg, säger Karl Forsell.

Majoriteten mådde bra
Även frågor om den psykosociala arbetsmiljön ingick i enkätundersökningen och där visar resultaten på stora problem. Av männen uppgav 22 procent att de blivit utsatta för trakasserier i arbetet någon gång det senaste året. Av kvinnorna var andelen 45 procent. Samtidigt uppgav majoriteten av deltagarna, 77 procent, att de mådde bra eller mycket bra. 85 procent svarade att de hade god eller mycket god arbetsförmåga.

Avhandlingen heter Health hazards and cancer in relation to occupational exposures among Swedish seafarers. Den lades fram vid Göteborgs universitet den 11 december förra året.

Linda Sundgren, text och bild

Drivs av Breakwater Publishing