Sjöfartsskolor bygger grunden för arbetsmiljöarbete

Grunden till arbetsmiljöarbetet ombord läggs på sjöfartsskolorna. Innehållet och längden på utbildningen påverkar de blivande sjömännens kunskap, men också när under studietiden kursen ges. Det säger Per-Åke Kvick, lärare i arbetsmiljö på Sjöfartshögskolan i Kalmar.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Grunden till arbetsmiljöarbetet ombord läggs på sjöfartsskolorna. Innehållet och längden på utbildningen påverkar de blivande sjömännens kunskap, men också när under studietiden kursen ges. Det säger Per-Åke Kvick, lärare i arbetsmiljö på Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Att studenterna hunnit uppleva fartygsmiljöns fördelar och brister när ämnet arbetsmiljö kommer på schemat är en stor fördel, enligt Per-Åke Kvick. Erfarna studenter hänger med bättre under föreläsningarna, kan bidra mer till diskussionerna och har lättare att förstå problem och föreslå möjliga lösningar än den som kommer direkt från ett vanligt gymnasieprogram.
– Vissa saker blir väldigt abstrakta för dem, säger Per-Åke Kvick. Men har de hunnit med några praktiker eller kanske jobbat ett tag märker man att de kan tillgodogöra sig kursen bättre.

Intresset växer fram
Per-Åke Kvick har också märkt att intresset för arbetsmiljö kan behöva lite tid för att växa fram. Den som just har påbörjat en utbildning är ofta mindre mottaglig för ämnet än den som är närmare examen.
– I början av befälsutbildningarna tycker studenterna oftast att det finns annat som är roligare att lära sig än arbetsmiljö, som teknik och nautik.
En annan effekt av att gå arbetsmiljöutbildningen tidigt under programmet är att alla inte hunnit växa in i befälsrollen, säger Per-Åke Kvick.
– Då ser man arbetsmiljön mer ur ett manskapsperspektiv och förstår inte riktigt sin roll som arbetsledare. Det här märks framför allt när man pratar om lagar och regler eftersom det är ganska olika beroende på vilken befattning man har.
I Kalmar läser studenterna fyra poäng arbetsmiljö och marin miljö. Kursen är indelad i fyra moment: lagar och regler; fysisk, psykisk och psykosocial arbetsmiljö; gasmätning (både i slutna utrymmen och vid heta arbeten) samt marin miljö. Enligt Per-Åke Kvick är det de två förstnämnda områdena som får störst utrymme.
– Jag tycker nog att den tid som vi ägnar åt arbetsmiljöfrågor är tillräcklig, i alla fall om man ser till allt annat de ska läsa. Men arbetsmiljö är något som återkommer i flera andra ämnen också, som exempelvis farligt gods då man bland annat pratar om en säker hantering och skyddsutrustning.
Under de nästan 30 år som Per-Åke Kvick har undervisat blivande befäl i arbetsmiljö, har innehållet i utbildningen delvis förändrats. Mindre tid ägnas åt kemikalier och hantering av farliga ämnen medan systematiken i arbetsmiljöarbetet och incidentrapportering har fått mer plats.
– Sett i det långa perspektivet har
arbetsmiljöutbildningen snarare minskat än ökat. Men det beror nog inte på att man inte prioriterar arbetsmiljöfrågor utan snarare på att det tillkommit mycket annat som studenterna måste läsa.

Per-Åke Kvick
Ålder: 62
Familj: Fru, tre barn och två barnbarn
Bor: Mönsterås
Tjänst: Lektor vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Undervisar blivande sjökaptener och sjöingenjörer i arbetsmiljö.
Bakgrund: Gick till sjöss som jungman 1966. Sju år senare började han läsa till styrman i Kalmar och 1978 tog han sjökaptensexamen. Därefter har han tjänstgjort hos exempelvis Sahlénrederierna, Grängesberg och Kihlbergrederierna. I slutet av 1980 gick han iland och jobbade en period på Oskarshamns varv innan han började undervisa i arbetsmiljö vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Han har även läst arbetsmiljölära i Lund och gått en skyddsteknisk utbildning i Göteborg.

Arbetsjournal nästan utan miljö
Under de tolv praktikmånader som befälsstudenter utan sjötid ska tillbringa ombord för att få sina behörigheter har de med sig en arbetsjournal som de ska fylla i. Arbetsjournalen bygger på IMO:s (International maritime organization) konvention, STCW, som talar om vad som måste ingå i en befälsutbildning.
– Men det finns nästan ingen arbetsmiljö i den. Den fokuserar mycket på säkerhet men ur ett annat perspektiv. Hur ombordpraktiken blir beror mycket på vilka fartyg studenterna kommer till. En del får med sig väldigt mycket arbetsmiljö och är med på skyddskommittémöten och skyddsronder medan andra knappt får göra något sådant alls, säger Per-Åke Kvick.
Linda Sundgren

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook