Slutna utrymmen orsakar dödsolyckor

På bara ett par dygn kan ett vanligt trapphus förvandlas till ett utrymme förenat med livsfara. Slutna utrymmen är en av de vanligaste orsakerna bakom dödsolyckor till sjöss och så sent som i mars omkom en 20-årig stuveriarbetare på ett kolfartyg i Oxelösund.

Varje år rapporteras om personer som omkommit eller blivit allvarligt skadade efter att ha gått in i förråd, trapphus, lastrum eller andra slutna utrymmen ombord. Den senaste dödsolyckan i Sverige inträffade i mars i år när en 20-årig vikarierande stuveriarbetare avled på en Panamaflaggad kollastare i Oxelösund. Enligt uppgift från SvT Sörmland hamnade mannen, som gick ombord för att hjälpa till med lossningen, i ett utrymme fyllt med kolmonoxid.
– De här olyckorna brukar ske på ungefär samma sätt, säger Urban Svedberg på Karolinska institutet som forskat mycket ring fartygslaster och slutna utrymmen. Lasterna kan skilja sig något åt, men händelseförloppet är ungefär detsamma.

Ett par andetag kan räcka
Exakt vad som skedde i Oxelösund är ännu oklart, men utredningar från tidigare händelser visar hur det kan gå till. Ett exempel är olyckan på Saga Spray i Helsingborgs hamn 2006. Fartyget ligger till kaj och lossar träpellets. En lättmatros och en stuveriarbetare går ner för att ta emot den hjullastare som sänks ner i lastrummet för att skrapa ihop den sista pelletsen. Men männen når aldrig lastrummet utan kollapsar på vägen ner. Besättning och stuveriarbetare skyndar till undsättning, men blir själva skadade. Även ambulanspersonalen drabbas av den farliga atmosfären. Matrosen avlider medan den avsvimmade stuveriarbetaren blir allvarligt skadad men överlever. Ytterligare sex personer skadas.
– Att fler än en drabbas i de här situationerna är nästan mer regel än undantag, säger Urban Svedberg. Ser man någon ligga på botten av ett schakt är det lätt att tro att personen fallit och slagit sig och instinktivt klättrar man ner för att hjälpa till. När man väl upptäcker att det är något konstigt med luften är det ofta för sent. Det kan räcka med ett par tre andetag för att man ska svimma av.
Den farliga atmosfären bildas vid de biologiska och kemiska processer som sker i laster med organiska produkter eller metaller. Ett exempel på en högrisklast är timmer. I barken på stockarna finns stora mängder mikroorganismer som förbrukar syre. Vid andra typer av laster, såsom träpellets, vete och kol, kan kolmonoxid bildas. Förändringen från normala värden till livsfarliga atmosfärer kan gå snabbt.
– Några månader efter olyckan på Saga Spray gjorde vi mätningar ombord på systerfartyget Saga Horizon. Redan ett par dygn efter att vi lastat i Vancouver uppmätte vi höga halter kolmonoxid, säger Urban Svedberg.
Farliga atmosfärer kan även bildas i utrymmen med stora mängder metall och flera olyckor har skett i tomma tankar och kättingboxar. När stål rostar binds syret i luften och blir halterna tillräckligt låga går det inte längre att andas. Varken låga syrenivåer eller höga halter kolmonoxid ger några varningssignaler; det är luktlöst och medför inga temperaturförändringar eller färgskiftningar. När man väl inser att något är fel kan det vara svårt att hinna ut genom de ofta trånga passagerna och branta lejdarna.
– Att rädda skadade i ett sådant här utrymme är inte heller alltid så lätt. Man måste gå ner med tuber och utrustning och det kan vara svårt att komma åt, säger Urban Svedberg.
Ett annat problem är att den farliga atmosfären i lastrum lätt tar sig vidare till intilliggande utrymmen, som trapphus och förråd. Otäta dörrar och packningar gör att gaser kan sippra ut och spridas över större områden.
– Jag tror att många som jobbar till sjöss är medvetna om att vissa laster kan vara farliga och att man inte ska gå ner i lastrum hur som helst. Däremot är nog kunskapen om problematiken i intilliggande utrymmen lägre och de olyckor som sker idag inträffar ofta i just trapphus
eller förråd, säger Urban Svedberg.

Linda Sundgren

Drivs av Breakwater Publishing