- Kunskapskrav: Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare som använder lyftanordningar eller lyftredskap har tillräckliga teoretiska och praktiska kunskaper för säker användning av utrustningen. Kunskapskravet gäller alla användare, förare, lastkopplare, signalmän med flera.
- Utbildning i andra länder: Om en arbetstagare har en utbildning i lyftanordningar från något annat land, måste arbetsgivaren förvissa sig om att denna utbildning motsvarar de krav som ställs i det svenska regelverket. Utbildningar anordnade i Danmark, Norge, Island och Finland – som ger ett kompetensbevis som godtas av respektive lands arbetarskyddsmyndighet – anses uppfylla de svenska kraven.
- Dokumentation: Kunskaperna ska vara anpassade efter den lyftanordning eller det lyftredskap som används. De ska också vara skriftligt dokumenterade. En muntlig avstämning räcker alltså inte.
- Skriftligt tillstånd: Den som ska jobba med lyftanordningar måste också ha ett skriftligt tillstånd från arbetsgivaren för att få utföra arbetsuppgiften. Tillståndskravet omfattar både anställd och inhyrd personal och ska finnas för varje typ av maskindriven lyftanordning.
De krav på besiktning av lyftanordningar som finns i land gäller inte ombord. Till sjöss regleras det istället genom Sjöfartsverkets föreskrift Sjöfs 1973:A9 om lyftinrättningar på fartyg. Sjöfartens internationella organ för reglering av sjöfart, International maritime organization (IMO), är på gång med nya regler för lyftanordningar.
Lagar och regler som rör arbete med lyftanordningar finns i följande föreskrifter:
Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4).
Användning av lyftanordningar och lyftredskap
(AFS 2006:6).
Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar
(AFS 2006:7).
Linda Sundgren, text