Bättre mående på hjärnvänliga arbetsplatser

Arbetsplatser som är utformade för att passa våra hjärnor har bättre förutsättningar för välmående personal och hög produktivitet än andra arbetsställen. Nu håller ett forskarlag på med en kunskapssammanställning om vilka faktorer som skapar goda kognitiva förhållanden. Resultaten från sammanställningen ska presenteras i december.
Arbetsmiljöer som är utformade på ett logiskt sätt tar mindre energi från personalen och är behagligare att arbeta i än de miljöer som inte är lika väl genomtänkta.

Hjärnvänliga arbetsmiljöer utmärks av god kognitiv ergonomi som tar hänsyn till människans mentala välmående och förmåga att hantera intryck och information. Det kan handla om sådant som påverkar hur vi fungerar vid skiftarbete, ljus- och temperaturförhållanden, möjlighet till rörelse och omväxling liksom minskad stress. Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har gett ett forskarlag i uppdrag att genomföra en komptenssammanställning av befintliga studier om kognitiv ergonomi. Avsikten är att skaffa mer kunskap om vilka åtgärder som faktiskt har en positiv effekt på människors förmåga att fungera i olika typer av arbetsmiljöer. 

– Vi gör en sammanställning av de interventioner som man har undersökt och hur de påverkar människors kognitiva beteende, säger Peter Thorvald, biträdande professor i integrerad produktutveckling vid högskolan i Skövde som genomför studien tillsammans med forskakollegor vid Chalmers tekniska högskola, Försvarshögskolan och Kungliga tekniska högskolan.

Behovet av åtgärder för att förbättra den kognitiva miljön skiljer sig mellan arbetsplatser och personer. Någon kan behöva minska den digitala stressen medan andra har behov av att röra på sig mer. Brister i den kognitiva arbetsmiljön ökar risken för sådant som utmattningssyndrom och psykisk ohälsa med bland annat minnesproblem och koncentrationssvårigheter. 

Vi tittar egentligen på alla de faktorer som en arbetsgivare har möjlighet att påverka.

– Vi tittar egentligen på alla de faktorer som en arbetsgivare har möjlighet att påverka. Begrepp som utbrändhet och andra medicinska termer försöker vi däremot hålla oss undan från. Den typen av problem kan visserligen vara relaterade till en kognitivt belastad miljö, men kan också bero på mycket annat än just faktorer i arbetsmiljön, säger Peter Thorvald. 

Inom kognitiv ergonomi ingår samspelet mellan människa teknik och organisation (MTO), liksom det som brukar kallas för vigilans. Det kan exempelvis handla om vad som krävs för att man ska kunna upprätthålla koncentrationen på specifika arbetsuppgifter under en längre period. 

– Det behöver inte vara superkomplexa miljöer, men de utmärks av att konsekvenserna kan bli väldigt allvarliga om man gör fel eller missar något. Där tittar vi bland annat på hur länge man kan sitta med bibehållen koncentrationsförmåga innan man behöver rotera. Det kan vara relevant för den som sitter vid kontrollpanelen på kärnkraftverk eller i en flygplanscockpit, men också för den som sitter på en fartygsbrygga, säger Peter Thorvald.  

På Arbetsmiljöverkets hemsida kan du läsa mer om hjärnvänliga arbetsplatser.

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook