– en läkare är en läkare

MIN FÖRSTA INBLICK i det sjukvårdande arbetet ombord var på M/S Kirribilli liggande i Cape Town/Sydafrika för last. En av stuvarna skar sig i väldigt djupt i handen och trots att vi låg till kaj blev det andrestyrman som fick sy ihop såret. Och sy kunde han, det såg ut som ett proffsjobb. Frågan är dock om han hade fått sy om det varit en vit stuvare. Det här var under apartheidtiden och dom svarta hade förmodligen få andra möjligheter till vård.
ÅR 2010 SKREV två studenter ett examensarbete om sjukvården på fartyg. Arbetet heter Sjukvård ombord- hur fungerar den i verkligheten? och är baserad på en enkätundersökning. Utav de sjukvårdsansvariga befälen svarade mer än hälften nej på frågan om de ansåg sig kunna ge tillfredställande sjukvård ombord som går att likställas med den i land. Några ansåg att det ändå var tillräckligt på ett vanligt handelsfartyg, andra att den var tillräcklig vid enklare fall. Vissa menade att sjukvårdsutbildningen inte är tillräcklig när man arbetar på passagerarfartyg. Kritiken handlar bland annat om för långa intervall mellan förnyelse av certifikat och att inte alla i besättningen får någon form av sjukvårdsutbildning. Man ansåg också att det borde finnas sjuksköterska eller läkare på större passagerarfartyg. Flera av rederierna på ostkusten har redan sjuksköterska ombord. Det avlastar naturligtvis besättningen, men med upp till 3500 passagerare kanske man istället borde ha någon med läkarkompetens.
GENOM ÅREN har jag sett olika behandlingar ombord. Andrestyrmännen gör nog så gott de kan, men någon särskild sjukvårdskunskap har de naturligtvis inte efter att under sjökaptensutbildningen haft sjukvårdsutbildning under en tidsplan på 30 timmar teori och 18 timmar praktiska övningar samt fyra dagar praktik inom akutsjukvården. Men händer något ombord finns också alltid Radio Medical att vända sig till för rådgivning av läkare dygnet runt.
Karl-Arne Johannson/Seko sjöfolk