Flera brister bakom förtöjningsolycka

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

För snart tre år sedan omkom en överstyrman på ett fartyg i Holmsund efter att ha träffats av tross som gick av. Enligt Statens haveri-kommission fanns det en rad brister ombord på holländska M/s Morraborg som bidrog till olyckan. 

Förmiddagen den 3 juli 2011 anlöpte lastfartyget Morraborg Holmsund i Umeå. Vädret var klart, men det blåste friskt med starka vindbyar. Överstyrman ledde förtöjningen framme på den mycket trånga backen, placerad mittemellan klyset för förspringet respektive förändorna. Där finns en manöverbox för trosspelen och en plattform att stå på för bättre sikt över fartygssidan. På andra försöket lyckades man få fartyget i position vid kajen och även få iland en förända, då förspringet plötsligt brast.

Låg riskmedvetenhet

Trossen for som en rekyl upp på däck och träffade överstyrman. Efter upp-repade återupplivningsförsök förklarades han död. I april kom Statens haverikommissions (SHK) rapport. Där konst-ateras att olyckan föregåtts av en rad brister, såsom kommunikationsproblem mellan lots och befälhavare, avsaknad av säker plats att leda förtöjningsarbetet från och alltför töjbara trossar.

– Enligt holländsk lag var rederiet skyld-igt att göra riskbedömningar för farliga arbetsmoment. Men förtöjning hade inte identifierats som ett riskfyllt arbete i den riskinventering som gjorts. Det här tyder på en mycket låg grad av riskmedvetenhet, säger utredningsledare Ylva Bexell vid Statens haverikommission (SHK).

Enligt haverirapporten ska den avlidne överstyrmannen ha uppmanats av såväl befälhavaren som matrosen på däck att ta skydd i samband med förtöjningen. Ändå stod han kvar vid manöverboxen.

– Vi menar att orsaken till att han inte lämnade manöverplatsen är det som kallas procedural drift, en anpassning av arbetssättet för få arbetsmomentet att fungera. Om han hade lämnat sin

position hade han förlorat kontrollen över hela förtöjningsarbetet och varit tvungen att klättra över högar med trossar för att komma till en säker plats. Men att välja att stå kvar innebar en stor risk, säger Ylva Bexell.

Olyckor i samband med förtöjning är inte ovanligt och skadorna blir ofta allvarliga. Ylva Bexell tycker att man inte tar det här på tillräckligt stort allvar.

– Förtöjningsolyckor är lite för mycket av en accepterad risk i branschen. Det skulle behövas internationella designregler för hur fartyg bör konstrueras så att besättningen kan förtöja utan risk att träffas av en tross som brister.

Ylva Bexell pekar på att det även finns andra åtgärder som kan vidtas för att minska skaderisken. Bland annat att köpa in lämpligt förtöjningsgods, att rutinmässigt byta ut slitna trossar och regelbundet kontrollera och justera bromskapaciteten på vinschar.

– Trossen som brast på Morraborg var mycket töjbar och hade relativt låg brottstyrka. Med en mindre töjbar tross hade det inte blivit samma rekyl när den brast.

SHK har skickat en sammanställning av rekommendationer till rederiet. De har nu tre månader på sig att svara. Rapport-en kan läsas i sin helhet, både på svenska och engelska, på www.havkom.se.

Linda Sundgren 

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook