Större delaktighet när internationella standarder skrivs och ökat engagemang vid nybyggen. Det är vägen till långsiktig förbättring av arbetsmiljön ombord, menar Laila Danielsson, fartygsinspektör vid Transportstyrelsen i Göteborg.

Efter drygt 15 år som inspektör på Arbetsmiljöverket kom Laila 2008 till Sjöfartsinspektionen. Med sjöingenjörsutbildning och en mångårig karriär till sjöss i bagaget var fartygsmiljön välbekant för henne, men i rollen som fartygsinspektör reagerade hon på det massiva regelverk som branschen lyder under. Olika krav ställs beroende på byggnadsår, fartygstyp, längd och brutto.– Jag saknar ett instrument för att strukturera upp det regelverk som tillämpas vid inspektionerna, säger hon. Det hade varit önskvärt med ett system där man matar in alla fakta om fartyget och får ut en kravspecifikation skräddarsydd för objektet. Idag finns ett hjälpmedel i form av en elektronisk tillsynshandbok, men du måste fortfarande läsa igenom en del textmassa för att hitta rätt.

Effekt av arbetsmiljölagen

Laila sitter med i inspektionens arbetsgrupp för arbetsmiljö. Att inspektionerna även omfattar arbetsmiljö är en effekt av att arbetsmiljölagen började gälla till sjöss 2004. Formen för hur arbetet i gruppen ska bedrivas är långt ifrån klar men man har kommit en bra bit på väg, tycker Laila.– Vi behöver jobba mer strategiskt med arbetsmiljöfrågor, utveckla bättre tillsynsverktyg och styra insatser dit de gör mest nytta. Vi behöver också skapa ett system för att ta till vara på erfarenheter från olycksfallsutredningar, avvikelse- och tillbudsrapporteringar och återkoppla till tillsynsverksamheten.Hon berättar att det pågår ett arbete med att prioritera vissa områden inom arbetsmiljön; just nu är det kemikalier, buller och ergonomi som är i fokus. Inledningsvis pratade man om att lyfta fram nya aspekter varje år, men det kan komma att förlängas till treårsintervall för att harmonisera med fartygsbesiktningarna. Laila ser flera fördelar med att tillämpa prioriteringsområden istället för att granska arbetsmiljön generellt.– Det underlättar för inspektören om man får tydliga instruktioner om vad man ska granska inom arbetsmiljön. Att arbeta med riktade insatser kan också vara ett sett att bli inskolad i arbetsmiljö-frågorna.

Svårt tillämpa regler retroaktivt

Också reglernas innehåll och utformning är ett aktuellt ämne i arbetsgruppen. Ibland står paragrafer och verklighet långt ifrån varandra, vilket orsakar en del problem.– Det blir bekymmer när man ska tillämpa byggnadstekniska krav retroaktivt. Ett exempel är föreskriften om skyddsanordningar och skyddsåtgärder. Den innehåller mängder av detaljkrav med exakta mått för sådant som bredder, höjder, avstånd och lutning på lejdare.– Vid inflaggningar förekommer det ofta avvikelser från regelverket, exempelvis lutning på lejdare, minimibredder mellan reling och däckshus och fria utrymmen kring förtöjningsplatser. Dessa fartyg är certifierade och godkända i ett annat land, kanske till och med inom EU, men så kan det ändå bli ifrågasatt i Sverige på grund av högre nationella krav. Föreskriften medger dock undantag om det kan anses skäligt med hänvisning till fartygets storlek och begränsade användningsområde.

Vill ha separata regelverk

Det vore bra med separata regelverk och standarder för nybyggen respektive inflaggningar, anser Laila.

– Vid projektering och nybyggnation har man bättre möjligheter att påverka sådant som ergonomi, buller, vibrationer och fasta konstruktioner. Har man följt regelverket ska man inte behöva stämma av detta vid varje besiktning. Man behöver också bli bättre på att involvera besättning och skyddsorganisationer i ett tidigt skede, det underlättar för alla inblandade.

I det långsiktiga arbetsmiljöarbetet behövs också delaktighet i det internationella arbetet när regler och standarder tas fram.

– Det skulle bli tydligare om man satte den kunskap som redan finns på pränt och tillämpade dessa som tvingande regler. Här har myndigheten ett ansvar att vara aktiv, säger Laila.

Linda Sundgren