Statens haverikommission (SHK) har uppmärksammat hur flytvästar fungerar i olika förhållanden, vikten av underhåll och kunskap om för- och nackdelar med olika sorters flytvästar. Nedan text är tagen direkt från SHK:s slutrapport RS 2016:08 Öring med pråmförlisning i Göta älv. Texten har kortats något.
2.12.1 Deplacerande flytvästar
En deplacerande flytväst är tillverkad av syntetiska material och innehåller fasta flytelement. Det finns olika typer av deplacerande flytvästar, såsom räddningsvästar, allroundflytvästar och funktionsflytvästar. De fasta flytelementen består av material som är lättare än vatten, vanligtvis cellplast såsom polyeten eller PVC. Allroundflytvästar är den smidigaste västen och kan ofta bäras under arbets-kläder och har en värmande effekt. Deplacerande räddningsvästarna är konstruerade för att hjälpa användaren till ryggläge i vatten. Räddningsvästar är därmed lämpliga för icke simkunniga och är till hjälp för medvetslösa personer. Övriga deplacerande flytvästar, såsom allroundvästar och funktionsvästar, är avsedda att hålla användaren flytande men har inget vändande moment. Dessa flytvästar kräver därför simkunnighet. En deplacerande flytväst är i princip underhållsfri och har inga temperaturbegränsningar.
Flytvästar delas in i olika typer beroende på användningsområde. De är även klassade enligt olika internationella ISO-standarder. De olika klasserna definierar bland annat minimikrav för en flytvästs nominella lyftkraft uttryckt i Newton (N). Dessa klasser är 50 N, 100 N, 150 N och 275 N och relaterar till en användares kroppsvikt som är större än 70 kilo och den då tillförda lyftkraften i Newton. En allroundflytväst har klassningen 50 N eller högre. En räddningsväst har klassningen 100 N eller högre. En uppblåsbar räddningsväst har klassningen 150 N eller högre.
2.12.1 Deplacerande flytvästar
Numera är det vanligt med uppblåsbara räddningsvästar som blåses upp automatik eller manuellt. En del tillverkare rekommenderar grenband men de flesta uppblåsbara räddningsvästar på marknaden är godkända utan grenband. Grenband ger oftast ett bättre flytläge, och i krabb sjö följer man med bättre i vågorna med grenband. En uppblåsbar räddningsväst ska inte bäras under arbetskläder. De är konstruerade för att hjälpa användaren till ryggläge och hålla andningsvägarna ovanför vattenytan. Tillverkarna rekommenderar årliga kontroller av uppblåsbara räddningsvästar då vissa delar i västarna ska bytas ut med regelbundna intervaller och vissa delar efter användning. Uppblåsbara räddningsvästar finns även i version för yrkessjöfart som är SOLAS-godkänd. Detta innebär att räddningsvästen har redundans i kapaciteten för uppblåsningen om den ena patronen fallerar. Tester som gjorts på att blåsa upp räddningsvästar vid låga temperaturer (minus 20 grader) visar att västarna löser ut vid låga temperaturer, men att koldioxiden kan bilda ispluggar som försenar uppblåsningen samt att en del av koldioxiden går förlorad vid minusgrader och därmed kan reducera uppblåsningseffekten. Vissa tillverkare anger att vid lägre temperatur än plus fem grader kan uppblåsningen av räddningsvästen försvagas.
Transportstyrelsen ser gärna att ni som använder olika typer av uppblåsbara arbetsvästar i ert yrke kontaktar oss om ni uppmärksammat brister och problem i funktionen på era västar. Det gäller både gamla händelser såväl som nya för att möjliggöra en övergripande uppfattning om vilken typ av problem som uppstår och hur ofta det sker.