Ett nära samarbete mellan sjöfarts-branschen och högskolan är ett måste för att forskningen ska bli relevant och komma ombord-anställda och redare till del. Det menar den kanadensiske HR-expert-en Scott MacKinnon, gästprofessor på Chalmers institution för sjöfart och marin teknik. 

Traditionellt har högskolor och universit-et slagit hård vakt om den akademiska integriteten. Forskning ska bedrivas självständigt och utan påverkan från externa aktörer. Och så ska det även fortsätta vara, menar professor Scott MacKinnon. Där-emot anser han att högskolan, bransch och finansiärer måste knytas närmare varandra.

 – Att skriva rapporter som bara läses av några få forskarkollegor innan dem hamnar i bokhyllan är meningslöst, både ekonomiskt och kunskapsmässigt. Allt vi gör ska kunna sättas i ett sammanhang och resultaten måste komma de som jobb-ar inom sjöfarten till del, säger han.

Arbetsmodellen Scott förespråkar kall-as Tripple helix. På MacKinnons hemma-universitet – Memorial university i St John´s, Kanada – har den tillämpats i flera år.

– Det fungerar väldigt bra, säger han. Inför ett nytt forskningsprojekt eller en utbildning sätter vi samman en arbetsgrupp med branschföreträdare, forskare och ibland även finansiärer. Målet är att använda forskningspengarna så effektivt som möjligt och kunna erbjuda lösningar på de problem som branschen har.

Passion för ombordanställda  

Sedan årsskiftet tjänstgör han som gästprofessor på Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers i Göteborg. Uppdraget är att stötta maritime human factors-gruppen i arbetet med att ta fram en strategisk plan för deras fortsatta arbete.

– Vi behöver arbeta mer med kommunikationen mellan akademien och branschen. Det måste utvecklas former för att systematiskt ta emot input om vad näringen behöver hjälp med och skapa kanaler för återföring av kunskap.

Enligt Scott MacKinnon måste grunden för dem som arbetar med HR-relaterad sjöfartsforskning vara en genuin vilja att skapa en bättre tillvaro för dem som jobb-ar ute på fartygen. Passionen för fartyg och ombordanställda ska vara drivkraften bakom forskningen, men lika vikt-igt är det att anpassa språk och formuler-ingar i rapporter till dem som ska använda dem.

– Att producera texter som folk kan förstå är en utmaning för oss forskare, säger han med ett skratt. Förr kunde bara mina kollegor läsa det jag skrev, men numera tänker jag alltid på vem jag skriver för.

Scott MacKinnon är ergonom och skrev sin avhandling om arbetsrelaterade belastningsbesvär i axlar. Även om han under hela sin forskarkarriär varit intresser-ad av arbetsmiljö har fokus svängt, från fysiska aspekter till mer psykosociala faktorer

– Jag är mer inriktad mot det kognitiva numera och vad som händer när man utsätter människan för stress. Men när något inte fungerar eller människor tenderar att handla fel, finns roten till problemen nästan alltid i kringliggande system, organisation eller policys. Det handlar om att skapa förutsättningar för människor att göra rätt.

Samarbetet mellan St John´s och Chalmers inleddes för över tio år då Scott MacKinnon träffade Chalmersforskaren Margaretha Lützhöft på en konferens. Sedan dess har högskolorna hjälpt varandra, bland annat genom utbyte av doktorander. Det här är dock första gången MacKinnon tillbringar en längre tid i Sverige. Han trivs bra, säger han, även om arbetsmetoderna delvis är annorlunda än de han är van vid.

– Jag är gans-ka bossig, är van att säga vad jag tycker och att få bestämma. Men här ska alla få säga sitt och man ska diskutera fram och tillbaka. De andra på institutionen brukar reta mig och säga att ”thats not the Swedish way” när jag framför mina åsikter, säger han med ett brett leende.

I juni är Scott Mackinnons tjänstgöringstid på Chalmers slut, men högskolorna kommer att fortsätta att samarbeta.

Linda Sundgren