Den 15 maj 1912 inträffade det som skulle bli historiens hittills mest omtalade fartygsolycka. Strax före midnatt gick passagerarfartyget Titanic på ett isberg och 02.20 sjönk hon med aktern rakt upp i luften. Fartygets konstruktör var med på resan. När han fick veta skadans omfattning, en 90 meter lång reva i sidan, sa han till kapten att de skulle sjunka.

Han visste att fartyget inte kunde hållas flytande med en sådan stor öppning. I olycksutredningen som följde fördes flera säkerhetshöjande förslag fram. Men sjökapten Christer Lindvall, president i internationella befälhavarorganisationen IFSMA och senior advisor i Sjöbefälsföreningen, konstaterar att flera av de åtgärder som föreslogs efter Titanic fortfarande diskuteras. Som dubbelskrov för passagerarfartyg med tvär- och långsgående, vattentäta skott.
– Denna skottindelning föreslog redan Lord Mersey i den engelska haverirapporten i juli 1912 tillsammans med 24 andra rekommendationer. Det är minst sagt uppseendeveckande att det hänt så otroligt lite på 100 år, säger han.
FN:s sjösäkerhetsorganisation, IMO, har i år särskilt fokus på konstruktions- och stabilitetsfrågor. Generalsekreterare, Koji Sekimizu, har efterlyst förslag om hur sjösäkerheten kan förbättras för de allt större passagerarfartygen och temat för årets upplaga av Världssjöfartens dag är 100 år efter Titanic.
Linda Sundgren