Mindre kemikalier med ny utrustning

Sju pooler, stora däcksytor och över 600 passagerarhytter. Att hålla ett kryssningsfartyg i Birka Paradise storlek i fint skick kräver en hel del kemiska produkter. Men med ny utrustning har man minskat åtgången och fått bättre kontroll över hanteringen.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.
Husmor Nina Nylund har stor nytta av den nya doseringsapparaten. Foto: Linda Sundgren.
Husmor Nina Nylund har stor nytta av den nya doseringsapparaten. Foto: Linda Sundgren.

Sju pooler, stora däcksytor och över 600 passagerarhytter. Att hålla ett kryssningsfartyg i Birka Paradise storlek i fint skick kräver en hel del kemiska produkter. Men med ny utrustning har man minskat åtgången och fått bättre kontroll över hanteringen.

Höga trådkorgar fyllda med tvätt står uppradade i den smala gången. Längst in öppnar sig städförrådet. I högra hörnet finns en vitlackerad stålhylla innehållande allt det som krävs för den dagliga vården med stentvål, träsåpa, kalkborttagning och en hel del annat.
– Det mesta vi använder är ganska snälla grejer och vi behöver inte ha ansiktsskydd och sånt. Men handskar finns förstås, säger husmor Nina Nylund.
De flesta produkter levereras i koncentrat och blandas ombord till önskad styrka. För att underlätta hanteringen har man nyligen införskaffat doseringsapparater som monterats i anslutning till städförråden.
– De fungerar väldigt bra, säger Nina Nylund och lägger en hand på doseraren på väggen. När man blandar själv blir det bara på ett ungefär, man står ju inte direkt med decilitermått och mäter. Men med den här blir det exakt enligt anvisningarna.
Städning och rengöring av passagerarutrymmen pågår i princip dygnet runt och det är stora ytor att ta hand om. Allra svårast, säger Nina Nylund, är att få bort tuggummi som trampats in i de tjocka mattor som ligger utrullade på flera ställen.

Saltsyra och klor
– Ibland kan man ligga och skrapa en hel förmiddag. Förr hade vi en spray som var väldigt effektiv, men den får vi inte använda längre eftersom den inte är bra för miljön.
Även passagerarhytter kräver ibland stora insatser.
– Det här är min spymaskin, skrattar Nina Nylund och pekar på en grå dammsugarliknande apparat parkerad i förrådet. Man fyller den med mattrengörings-
medel, det är ganska starkt och man blandar en deciliter per tio liter vatten. Men när man ska rengöra en nerspydd hytt är man jäkligt glad över att det finns.
I maskin används generellt kraftigare rengöringsprodukter än inom hotell. Fartyget har sju pooler i olika storlekar och för att underhålla dem krävs stora mängder Poolclean, saltstyra och klor.
– Vi upplever inte hanteringen som något hälsoproblem, men visst är det starka grejer och man måste vara försiktig, säger förste fartygsingenjör Henrik Michelsson som slagit sig ner i kontrollrummet. Man ser direkt vilka som jobbar med bassängerna och vilka som är i inredningen eftersom poolmännens byxor är blekta av klor.

Hel gasmask

birka-paradise_hylla
Lagret fylls på varje vecka. Foto: Linda Sundgren

Påfyllning sker vid reningsanläggningarna som ligger i anslutning till bassängerna.
– Man har alltid hel gasmask, sådana som används vid rökdykning, och handskar när man hanterar klor. Men för att hålla avloppsrören öppna behövs ännu tyngre grejer som P55 och Descaling, säger Henrik Michelsson.
Att hitta mer hälsovänliga produkter är inte alldeles enkelt. Den höga belastningen på fartyget kräver effektiva medel. Samtidigt ska de ska vara skonsamma mot hälsa och miljö samt ha en rimlig prisnivå.
– Nyligen prövade vi en produkt som enligt leverantören kunde ersätta klor. Men den var inte tillräckligt bra och blir det inte rent är det inte intressant, säger Henrik Michelsson.
Då och då prövas alternativa produkter, ofta efter att grossister kontaktat fartyget.
– Säljarna är mycket offensiva och ringer ofta, säger Henrik Michelsson. Ibland låter det väldigt bra, men sen håller inte grejerna måttet ändå.
– Nej, och några garantier får man inte, säger kollegan Carl Rögård, andre fartygsingenjör. Visserligen brukar man få en provflaska, men ibland ser man inte effekten förrän efter att man använt det ett tag. Men jag måste säga att systemet med säkerhetsdatablad fungerar bra. Det är tydligt och visar vilken skyddsutrustning man behöver.

birka-paradise-2012-002
Förste fartygsingenjör Henrik Michelsson (sitter) och andre fartygsingenjör Carl Rögård. Foto: Linda Sundgren.

Hetvattentrycktvätt
Enligt Henrik Michelsson har de inte haft några problem med skador på grund av kemikalieanvändning på avdelningen. Men att bära rätt utrustning och att dosera enligt anvisningarna är viktigt för en säker hantering.
– Man vill gärna blanda lite för starkt eftersom man tror att man inte ska behöva skrubba lika mycket då. Men så fungerar det inte. Överdosering kan till och med få motsatt effekt, som att färgen lossnar.
– Särskilt nyanställda har en tendens att blanda för starkt, jag gjorde likadant när jag började. Visst kan man tala om för dem att följa anvisningarna, men det hjälper inte. Man måste lära av erfarenhet också och att vi har ganska hög personalomsättning är ett problem.
På däckskontoret innanför bryggan sitter överstyrman Henrik Andersson. Även han ser en tendens till att de gärna blandar för starkt.
– Men det handlar inte bara om just det här fartyget, jag tror att man generellt använder mer kemikalier än vad som behövs. Det vi kan göra är att skola personal och nyanställda i hur man doserar. Alla nyanställda får en grundläggande introduktion i fartygets säkerhetstänkande och sedan får de en mer detaljerad genomgång på den avdelning de ska arbeta.
Precis som i maskin blir däcksavdelningen ofta kontaktad av säljare som vill marknadsföra sina produkter, och det händer att de prövar något nytt ibland. Men, konstaterar Henrik Andersson, det går också att påverka kemikaliehanteringen genom den kringutrustning som används.
– I våras köpte vi in en hetvattentrycktvätt som vi använder för utsidestvätt av däck och skott. Den är mycket mer effektiv än en vanlig vattentrycktvätt och tack vare den går det åt betydligt mindre kemikalier än tidigare.
Jan-Eric Qvarnström är bås ombord. Han har varit i rederiet i 14 år och säger att en hel del förändrats kring kemikaliehanteringen sedan han började.
– Generellt har man blivit mer försiktig. För min del handlar det också om att jag blivit äldre och mer erfaren, och tänker på mig själv och mina medmänniskor på ett annat sätt.
Han tycker att kemikaliehanteringen fungerar bra, men tillägger att en säker användning förutsätter att de följer de föreskrifter som finns.
– Man måste läsa igenom säkerhetsdatabladen, dosera rätt och låta medlen verka som de ska för att det ska bli bra.
Linda Sundgren

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook