Vibrationer, ergonomisk belastning och stress. Olika arbetsmiljöfaktorer förstärker varandra och kan tillsammans bilda en ohälsosam coktail som ökar risken för arbetsskador.

På fartyg finns en rad välkända arbetsmiljörisker att ta hänsyn till. Det kan handla om tunga lyft, stress, vibrationer, obekväma arbetsställningar och kemikalier, bara för att nämna några. Forskning visar också att om man utsätts för flera ohälsofaktorer samtidigt kan effekten av dem förstärkas och risken för arbetsskador öka. En sådan skadlig kombination är hög ergonomisk belastning tillsammans med vibrationer från handhållna verktyg. Eva Jangdin är ergonom vid Arbets- och miljömedicinska kliniken på universitetssjukhuset i Örebro. Hon har många års erfarenhet av att möta patienter som utsatts för den här typen av kombinerade belastningsbesvär.

Nerver och leder
– Vibrationer är en rörelseenergi som fortplantar sig i kroppen. Oftast spänner man musklerna mer när man jobbar med vibrerande handverktyg än vid arbete med handverktyg som inte vibrerar. Har du dessutom en dålig arbetsställning blir påfrestningen på kroppen ännu större, säger Eva Jangdin.

Den kombinerade belastningen leder till att man spänner musklerna samtidigt som nerver och leder påverkas. Blodgenomströmningen i muskulaturen minskar och känseln i fingrar och händer kan försämras. För att kompensera för minskad känsel i händerna håller man ofta ännu hårdare om verktyget, vilket i sin tur spär på den negativa effekten ytterligare. Ett exempel på skada som kan härledas till vibrerande verktyg och belastning i samverkan är karpatunnelsyndrom. Vanliga symtom är domningar och stickningar i händer och fingrar, framför allt nattetid. Man kan också få nedsatt känsel i fingrarna och inte sällan krävs en operation för att åtgärda problemen. Andra typer av besvär vid kombinerad vibrationsskada och ergonomisk belastning är artros i fingerleder, värk i armar samt nedsatt kraft trots bibehållen muskelvolym. Det finns fler ohälsofaktorer som kan bidra till ökad belastning vid arbete med vibrerande handhållna verktyg, däribland helkroppsvibrationer. Att stå på en skakande fartygsdurk och knacka rost med böjd rygg under statisk muskelbelastning kan leda till både smärta i rygg och armar.

– Helkroppsvibrationer fortplantar sig genom underlaget och vidare upp i kroppen och ger ofta besvär i ländrygg och i nacke. Att fötterna inte drabbas av helkroppsvibrationer på samma sätt som händerna av handhållna verktyg beror på att fötterna ofta är bättre skyddade med dämpande yttersula i skorna, säger Eva Jangdin.

Att försöka minska vibrationsexponeringen till händerna genom att använda grövre handskar bör man dock vara försiktig med, anser Eva Jangdin.

– Tjocka handskar försämrar känseln i händerna och gör att man kan hålla ännu hårdare om handverktyget och därmed öka vibrationsexponeringen. Det finns särskilda vibrationshandskar, men vi brukar vara försiktiga med att rekommendera dem. De kan inge en falsk trygghet och förleda en att tro att man kan arbeta längre än vad som rekommenderas enligt vibrationsnivåerna på handverktyget.

Andra faktorer som kan bidra till att öka den negativa effekten av arbete med handhållna verktyg är kyla och stress. Låga temperaturer får blodkärlen att dra ihop sig och ger sämre blodcirkulation och sämre muskelfunktion. Stress är skadligt på flera sätt.

Djupandas inte
– När vi blir stressade reagerar kroppen med att vi spänner musklerna och vi gör oss redo att fly eller slåss. Detta klarar vi förstås en stund, men om vi arbetar långvarigt med stress, djupandas vi inte och det gör att syresättningen i blodet försämras och musklerna får minskat syreupptag och tröttas ut. Det gör i sin tur
att vi lättare riskerar belastningsskador. Stress påverkar också våra kognitiva förmågor vilket ökar risken för arbetsolyckor, säger Eva Jangdin.

Så minskar du skaderisken
Det går att minska risken för belastningsskador vid arbete med vibrerande verktyg. Här följer ergonomen Eva Jangdins främsta råd:

• Använd moderna verktyg som vibrerar så lite som möjligt.

• Håll inte hårt i handverktyg utan låt verktyget göra jobbet.

• Håll dig varm och torr om händerna.

• Din arbetsgivare ska kontrollera hur mycket verktygen du använder vibrerar och räkna ut hur långa stunder de kan användas. Information om vibrationsnivå finns i verktygets produktdatablad. Insats- och gränsvärden för tillåten
vibrationsexponering finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. Där finns även poängmetoden för att snabbt kunna uppskatta den dagliga vibrationsexponeringen. Man kan också vända sig till fartygets företagshälsovård eller en arbets- och miljömedicinsk klinik för att få hjälp med vibrationsmätningar och få mer exakta vibrationsvärden. Verktyg slits och vibrationsnivåer på handverktyg i produktdatablad är uppmätta i laboratorium vilket kan vara missvisande.

• Om du utsätts för vibrationer över insatsvärdet bör du gå på de regelbundna medicinska kontroller som ska erbjudas. Detta för att eventuella skador ska
kunna upptäckas i tid och stoppas.

• Undvik i möjligaste mån att arbeta med vibrerande verktyg i trånga utrymmen. Det tvingar dig ofta till ohälsosamma arbetsställningar.

• Rotera gärna mellan arbetsstationer för att öka variationen av arbetsrörelser.  Repetitiva och monotona rörelser är inte bra för kroppen.

• Använd lämpliga hjälpmedel och personlig skyddsutrustning. Vibrationshandskar bör dock användas med försiktighet. De kan inge en falsk trygghet och leda till att man jobbar för länge med vibrerande verktyg. Handskarna är också relativt tjocka, vilket försämrar känseln i händerna och kan göra att man greppar för hårt om verktyget.

• Rökning, snusning samt vissa typer av läkemedel ökar risken för belastnings- och vibrationsskador.

• Bryt av längre arbetspass med paus-er för att skapa tid för återhämtning.

Linda Sundgren