Medan olyckor är den skadekategori i yrkeslivet som tenderar att få mest uppmärksamhet är det betydligt fler som dör i jobbrelaterade sjukdomar. Det enligt en kunskapssammanställning från 2023 som genomförts på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Enligt rapporten dör årligen runt 3 000 personer i förtid i sjukdomar eller skador orsakade av ohälsosamma arbetsmiljöer. Arbetssjukdomar kan bottna i en rad olika faktorer som buller, tunga lyft, farliga ämnen eller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Om man tittar specifikt på sjöfarten förekommer bland annat förbränningsrök och det vet vi kan öka risken för kol.

Att exponering för partiklar kan leda till ohälsa är känt sedan länge. Bland annat har forskning visat samband mellan partiklar och lungsjukdomen kol. Nu har forskaren Karin Grahn, verksam vid Karolinska institutet och yrkeshygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicin, tittat närmare på vilken typ av partiklar som kan ha ett samband med kol samt undersökt om det finns några skillnader mellan män och kvinnor i sammanhanget. 

– Den vanligaste orsaken till kol är rökning, men mellan 15 till 20 procent verkar få kol av andra orsaker och där tror man att exponering i arbetsmiljön kan stå för en stor del, säger Karin Grahn. Om man tittar specifikt på sjöfarten förekommer bland annat förbränningsrök och det vet vi kan öka risken för kol. 

Till partiklar som ökar risken för kol hör exempelvis svetsrök, kvarts, isoleringsmaterial och diverse organiska partiklar från läder, plast, sot, textil och mjöl. Partiklarna drabbar män och kvinnor olika beroende på att man generellt jobbar med olika saker. Kvinnor löper också ökad risk att insjukna i kol på grund av biologiska skillnader eftersom de generellt har mindre lungor och smalare luftrör än män.

Att utveckla kol tar ofta många år från det att exponeringen sker. Karin Grahn säger att fördröjningseffekten kan leda till att det slarvas med det förebyggande arbetet, men att det är viktigt att så långt som möjligt undvika att utsätta sig för skadliga partiklar. 

– Om man som arbetsgivare inom sjöfarten följer Arbetsmiljöverkets regler för hygieniska gränsvärden ska det vara säkert. Men man ska komma ihåg att gränsvärdena sätts med hänsyn till både företagens ekonomi och människors hälsa, säger hon och fortsätter. 

– När vi räknade på ämnet kvarts ser vi att det hygieniska gränsvärdet inte skyddar på sikt. Kvarts finns i sten och grus och ombord i fartyg kan det innebära exponering när man exempelvis sopar ett grusigt bildäck. Vi vill att gränsvärdet för kvarts ska sänkas från 0,1 till åtminstone 0,05 milligram per kubikmeter, vilket är samma gränsvärde som man har i USA. Men det anses inte vara görbart ur ekonomiskt- och rimlighetsperspektiv. Nivån 0,025 milligram per kubikmeter är det hälsobaserade riktvärde som framförts från den ledande amerikanska yrkeshygienikerorganisationen ACGIH.

Karin Grahn rekommenderar att följa en åtgärdstrappa för att minska risken att utsättas för skadliga partiklar:

• Ta bort den farliga exponeringen helt och hållet om möjligt. 
• Använd tekniska lösningar i form av utsug och bra ventilation.
• Organisera arbetet så att så få som möjligt utsätts för exponering.
• Om riskerna inte går att eliminera på annat sätt – se till att använda rätt skyddsutrustning.
• Följ de regler och instruktioner som finns.
• Städa noggrant. Använd ”våta metoder” så att damm inte sprider sig och glöm inte att använda andningsskydd även när du städar.