Sedan 2019 har runt 100 personskador om året inträffat ombord i svenska fartyg. I de allra flesta fallen handlar det om sjönställda som skadas. Mellan 10 och 20 fall rör skador bland passagerare medan några enstaka händelser handlar om lotsar eller andra ombordvarande. Av fjolårets 103 personskador härrör 29 fall från sjöolyckor och 59 fall från personolyckor. Med sjöolycka avses händelser som kan kopplas till fartygets drift medan personolyckor orsakas av annat än driften. Den enskilt vanligaste orsaken bakom skador vid både sjö- och personolyckor är brister i kommunikation, organisation eller rutiner. 

  Jag tror att det generellt behövs mer utbildning för såväl medarbetare som ledare.

– Även om en händelse sker på grund av att en person handlat fel beror det ofta på att de inte fått rätt förutsättningar, säger Patrik Jönsson, haverikoordinator på Transportstyrelsen. Det kan handla om att arbetstempot är för högt eller att det saknas städrutiner som hindrar att någon vaskar golvet i byssan mitt under service så att någon annan går och halkar i det. 

En majoritet av personolyckorna sker på passagerarfartyg (56 procent) och personalen i intendenturen är särskilt utsatt. Många av de personolyckor som inträffar kan härledes till stress och högt arbetstempo, enligt Patrik Jönsson. 

– När tempot är högt går man på autopilot och tänker inte så mycket, man bara gör. I de situationerna behövs det inte så mycket för att det ska bli fel. Man råkar kanske lägga handen på ett varmt bläck och bränner sig, en dörr som inte fäst ordentligt på magneten bakom kan slå igen över handen eller så snubblar man på ett verktyg som någon annan ställt ifrån sig. 

Att hitta universallösningar för att minska personskadorna ombord är svårt, menar Patrik Jönsson och hänvisar till olikheterna mellan fartyg och hur arbetet är organiserat. Men ett område där det ibland brister är utbildning och kunskap i arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. 

– Jag tror att det generellt behövs mer utbildning för såväl medarbetare som ledare. Framför allt är det viktigt när det gäller yngre medarbetare, så att de förstår allvaret i de risker som finns ombord. Det är också viktigt att man går samma kurser så att man pratar samma språk och är överens om hur riskbedömningar och riskanalyser ska genomföras, säger han.

Patrik Jönsson tycker också att man ska överväga skyddskommittéer även på de fartyg som har en besättning på färre än tolv personer, vilket är gränsen för när en skyddskommitté måste finnas. Enligt fartygssäkerhetslagen ska skyddskommittéer tillsättas också på fartyg med färre ombordanställda om besättningen begär det. 

– Fartyg med färre ombord kan ha lika stor nytta av skyddskommittéer som större fartyg. Sedan är det förstås viktigt att man använder den skyddsutrustning som finns liksom att den är lätt tillgänglig för dem som ska använda den, säger Patrik Jönsson.