Vibrationsskador är den vanligaste formen av arbetssjukdom, enligt statistik från Afa Försäkring. Cirka 200 fall om året godkänns som arbetsskada och det är framför allt män som drabbas. Högriskyrken är bygg- och industriarbetare, men också ombordanställda inom sjöfarten drabbas efter arbeten med exempelvis slipmaskiner, nålhackor eller mejselhammare för att avlägsna rost. Under 2023 startade Arbetsmiljöverket ett tre år långt projekt för att öka kunskapen om vibrationer och hur vibrationsskador kan förebyggas. Daniela Profir arbetar i projektet som kommer att fortgå hela innevarande år. 

– Vi uppfattar vibrationsskador som ett dolt arbetsmiljöproblem, säger hon. De som använder vibrerande handhållna maskiner eller verktyg förstår inte alltid att besvären de upplever i händer och armar kommer från arbetsutrustningen och även om man förstår finns det de som väljer att bita ihop och fortsätta arbeta ändå. Arbetsgivarna tar inte heller alltid sitt ansvar med att informera om riskerna och välja bättre maskiner som vibrerar mindre. 

Arbetsgivarna tar inte heller alltid sitt ansvar med att informera om riskerna och välja bättre maskiner som vibrerar mindre.

Arbete med vibrerande handhållna maskiner kan ge upphov till skador på nerver, kärl, muskler, leder och skelett. Besvären kommer ofta smygande och börjar många gånger med stickningar och domningar i händerna. Hur snabbt besvären övergår till en permanent skada går inte att förutsäga, men det hänger bland annat samman med hur mycket maskinerna vibrerar och hur länge de används. Enligt statistik från Afa Försäkring är nära hälften av de som skadas yngre än 46 år. 

– Vibrationsskador är väldigt tråkiga skador. Man kan få svårt att greppa om föremål, tappar lätt saker, kan inte känna beröring eller skillnad på varmt och kallt och man kan få problem med att knyta skorna. När en skada väl har uppstått så är den permanent, säger Daniela Profir. 

Men det går att minska risken att drabbas av vibrationsskador. Daniela Profir påpekar att den som planerar arbetet behöver ha kunskap om det regelverk som styr arbete med vibrerande arbetsutrustning. 

– En bra början är att titta i maskinens bruksanvisning för att se vilket vibrationsvärde tillverkaren har deklarerat. Sedan går det att ladda ner vibrationskalkylatorn från Arbetsmiljöverkets webbplats. Den räknar då fram den dagliga vibrationsexponeringen och visar arbetsgivaren när det är dags att vidta åtgärder enligt regelverket, säger Daniela Profir och fortsätter.

– Ibland blir svaret att man inte kan jobba mer än 30 minuter innan gränsvärdet uppnås, vilket oftast är för lite tid för det jobb som ska utföras. Om man inte kan lösa det organisatoriskt genom att rotera arbetet behöver man byta till maskiner med lägre vibrationer och se över de tillbehör man använder.