När Niklas Johansson för 20 år sedan fick frågan av sin chef på Donsöbaserade Terntank om han ville byta tjänst från säljare till personalansvarig, tackade han ja. Då hade han arbetat med kommersiella frågor i ett tiotal år och tyckte att det var roligt att pröva något nytt.

– Jag är extrovert lagd och älskar mötet med människor. Det har jag till min fördel i den här rollen, säger han.

I stort sett varje vecka besöker han något av rederiets elva fartyg och träffar besättningarna. Fartygen trafikerar mestadels Nord- och Östersjön, vilket gör dem relativt lättillgängliga för personalen på rederikontoret på den lilla ön i Göteborgs södra skärgård.

– Att besöka fartygen och träffa dem som jobbar ombord är jätteviktigt för mig. Det räcker exempelvis inte med att träffas på våra årliga befälsmöten, jag vill prata med matrosen, kocken och juniorbefälen också. Alla ska känna sig lika viktiga, oavsett befattning och nationalitet. Det handlar om att få ihop laget och skapa vi-känsla, säger Niklas Johansson.

Ombordpersonalen kommer från Sverige, Lettland, Polen och Filippinerna. Vad de vill prata med Niklas om när han är ombord skiljer sig delvis åt beroende på nationalitet. 

Önskemål om att vara ledig över julen eller för ett bröllop är samma för alla, ­oavsett nationalitet.

– Filippinarna är ombord mer än de är hemma och byter oftare fartyg. En vanlig fråga från dem är bland annat om jag vet vilket deras nästa fartyg blir, alltså rotation och planering. Svenskar och andra européer kanske mer tar upp relationsfrågor som behöver hanteras men också utbildningsfrågor och framtida planering. Önskemål om att vara ledig över julen eller för ett bröllop är samma för alla, oavsett nationalitet, säger han.

Uppvuxen på rederitäta Donsö låg det nära till hands för Niklas Johansson att välja sjömansgymnasiet efter grundskolan. Han arbetade några år som motorman, men hann aldrig förverkliga planen att läsa vidare till befäl. Han erbjöds i stället en tjänst som säljare på ett rederi i Göteborg och blev sedan kvar som landanställd. Men åren till sjöss har gett honom erfarenheter som han har stor nytta av i sin nuvarande tjänst, säger han:

– Jag vet hur det är att längta hem. Jag vet hur det är när fartyget rullar och det är vinter och dåligt väder. Jag vet hur det är att vara en grupp människor på en liten yta 24/7. Jag vet hur det känns när man missar något där hemma därför att fartyget inte kom till kaj som planerat. Jag har med mig en kunskap och en förståelse i ryggsäcken som gör att jag vet vad man pratar om.

Niklas Johansson är omvittnad populär HR-chef och i våras i tilldelades han Stiftelsen Sveriges Sjömanshus hedersbelöning för sitt engagemang och sin omsorg om rederiets ombordpersonal. I motiveringen stod det bland annat att han står upp för sin personal känner dem alla vid namn.

– Vi har fått in några nya fartyg som gör att jag kanske haltar på ett tiotal personer, men annars känner jag alla 240 vid namn mer eller mindre. Jag har förvånansvärt lätt för ansikten och namn och det är en fördel i den här rollen, säger han.

Niklas Johansson om vikten av fartygsbesök

”Det är jätteviktigt för att vi ska behålla den speciella ”Ternandan” i rederiet. ”Ternandan” handlar om ödmjukhet och en schysst kultur där alla behandlas lika. Vårt rederi står på en kristen grund och det är kärleksbudskapet som gäller. Då har man inte rätt att trycka ner någon i lägre position i skoskaften, bara för att han eller hon har en lägre grad eller kommer från ett annat land. Vi vill ha en jämställd, säker och trivsam kultur där man pratar med varandra och vågar berätta om misstag; både för att skapa god trivsel och för att förebygga incidenter och olyckor.”