
Ett nytt omklädningsrum, nätkablar till hytterna, eget gym och ombyggnader i byssan. Förbättringsarbetet på M/S Gotland har pågått ända sedan leveransen för nio år sedan. De flesta större projekten har drivits via den lokala skyddskommittén.
Någon halvtimme efter avgång från Nynäshamn är surrningen av gods och trailers klar. Matros Dennis Berggren kränger av sig den tjocka jackan och slår sig ner med en slät kopp kaffe i mässen. Ända sedan fartyget levererades från varvet i Kina 2003 har han varit skyddsombud ombord, och under de år som förflutit har flera större förbättringar genomförts.
– Det har varit en hel del konstruktionsfel som vi rättat till i efterhand och det finns fortfarande grejer som behöver åtgärdas. Ett sådant här fartyg blir nog egentligen aldrig helt färdigt, men det hade säkert varit billigare att göra rätt från början istället för att ändra i efterhand, säger Dennis.
Diskussion i mässen
Lunchen närmar sig och det är snart fullt runt bordet. Dennis berättar att man just nu arbetar för att få ett räckverk i akten på däck fem för att eliminera fallrisk vid byte av lysrör.
– Jag har något som vi borde driva, flikar andrestyrman Helena Jansson in som slagit sig ner bredvid, och det är att vi saknar befattningsbeskrivningar. För nya som inte bara kan gå på rutin eller om det händer något är det jätteviktigt att det finns dokumenterat vilka uppgifter var och en ansvarar för.
Det blir diskussion runt bordet och flera håller med styrman. Även om frågan redan lyfts hos rederiet, säger Dennis att det är något även för skyddskommittén att ta upp.
– Det ska vi göra. Men jag har själv inte tänkt på det här tidigare och för att man ska kunna driva en fråga måste någon väcka den, konstaterar han.
Något som däremot stått högt på dagordningen under flera år är ett ordentligt omklädningsrum för manskap och styrmän. Dennis berättar att de (tio personer) till helt nyligen haft en hytt på fem kvadratmeter att dela på, med för få skåp och där de varit tvungna att förvara skyddskläder i hytterna. Nu har man istället fått ett rejält tilltaget utrymme på däck två som länge stått oanvänt. Och förutom skåp och bänkar som redan är på plats, ska det även hit soffor och bord.
– Det blir kanon, säger Dennis när vi står i det nyinredda omklädningsrummet. Då slipper vi byta om när vi bara ska in i dagrummet och ta en snabbfika.

Systerfartyg
Här finns även plats för förvaring. Dennis öppnar ett par höga plåtdörrar och visar ett lager av tryckluftsmasker, filter och engångsoveraller.
– Rederiet har blivit jäkligt bra på att tillhandahålla det vi behöver och vi får de bästa grejerna. Medvetenheten kring skyddsutrustning har ökat och det märks både på kontoret och här ombord, säger han.
På väg ut möter vi ett gäng av Dennis kollegor från systerfartyget M/S Visby. De är ombord för att titta på det nya omklädningsrummet eftersom de har samma utrymmesproblem hos sig. Ambitionen är att behålla fartygen så likvärdiga som möjligt, och för några år sedan beslutade man att införa gemensamma skyddskommittémöten. Dennis säger att det gått lite trögt och att man hittills bara haft ett sådant möte, men att idén är god.
– Det är roligt att jämföra hur man valt att lösa olika problem, säger han.
På M/S Gotland finns tre ordinarie skyddsombud och en vice från varje avdelning: däck, maskin och ombordservice. Därutöver har man ett huvudskyddsombud som samordnar arbetet. Ungefär var tredje månad hålls ett skyddskommittémöte och många av de större förändringar som genomförts har drivits igenom via skyddskommittén. Som det nya omklädningsrummet, ändringar i byssan där vassa hörn tagits bort och arbetsbänkar justerats, inrättandet av ett ombordgym och nu senast, dragningar av nätanslutningskablar in till hytterna. Det sistnämnda var verkligen välbehövligt, säger Dennis.
– Innan hade vi bara två datorer med internet, en i spelrummet och en i dagrummet. Men det känns ju inget vidare att sitta och betala räkningar och mejla med en massa folk omkring sig så det är väldigt skönt att kunna sitta i hytten och fixa sådant nu.
Men allt behöver inte gå den officiella vägen, säger han.
– Det är jäkligt bra arbetskamrater här. Har vi exempelvis ett problem på däck som vi behöver maskinkillarnas hjälp att lösa går vi till dem direkt och så fixar de det. Det är alltid något som behöver lagas eller fixas på en sådan här båt, men det mesta kan vi lösa själva utan att behöva dra ihop en skyddskommitté.
Efter en drygt tre timmar lång överresa styr M/S Gotland in mellan stenpirarna i Visby hamn. Dennis och hans kollegor som tagit sig ut på backen har byltat på sig ordentligt i den bitande vinden. Däcket är glashalt, trots att man numera har fått avtagbara plåtar för klysen som hindrar den värsta nederbörden och sjövattnet att skölja in.
– Innan vi fick dem kunde det blåsa in mängder av vatten och det gick nästan inte att vara här. På vintern isade de igen och då fick man gå ut innan ankomst för att knacka hål i isen. Men nu har det blivit betydligt bättre, konstaterar Dennis.
Betydligt säkrare
Så snart fartyget ligger fast vid kaj går Dennis ner på lastdäck. Så här mitt i veckan, mitt på dagen under lågsäsong är det sparsamt med bilar och däcket är snart helt tömt. Annars är just lastning och lossning något av de mest kritiska arbetsmomenten på däck. Både person- och yrkestrafik har i regel bråttom, både av och på, och det gäller att hålla sig undan.
– Ser du plåtarna där borta, säger Dennis och pekar bort mot ett av sidoskotten. För ett tag sedan var det en Bollnästruck [drar gods av fartyget] som fick sladd på grund av halka och for rakt in i skottet. Hade det stått någon där hade det slutat jäkligt illa.
Men, säger han, det har blivit betydligt säkrare att arbeta ombord. Bara under de senaste fyra fem åren har det skett stora förändringar med regelskärpningar, attitydförändringar och myndighetskontroller.
– Alla är jäkligt mycket mer medvetna nu. Det trycks mycket på att vi ska göra riskbedömningar och det har gjort att man fått upp ögonen för arbetsmiljön på ett helt annat sätt. I början var analyserna rätt krångliga men nu har de blivit mycket enklare och då används de mer också.
Efter ett par timmar i Visby med bland annat obligatorisk brandskyddsorientering är det dags får återresa. Dennis, som har några timmar ledigt passar på att äta kvällens leverstuvning och ta en fika i det välbesökta dagrummet. Vid halv åtta är det dags för honom att gå på igen.
Linda Sundgren