Fråga inte om någon i besättningen vill ha debriefing – gör det till en självklar rutininsats vid allvarligare händelser. Det rådet ger psykolog Arto Nordlund.

Efter en allvarlig händelse behöver människor i första hand tas om hand och få basbehoven av mat, dryck och värme tillgodosedda. Men efter att ha pustat ut är det dags att samlas för en genomgång.
– Att snabbt efter olyckan få prata om det inträffade hjälper till att skapa förståelse för det som hänt. Det kan också förhindra att någon hamnar i en utdragen personlig kris, säger Arto Nordlund.

Han berättar att det finns tre huvudsyften med debriefing. Det första är att själv få sätta ord på det man varit med om. Berättandet har en förlösande och förtydligande effekt och ger möjlighet till reflektion. Det andra är att få höra de övriga inblandades version. I akutsituationer tenderar vi att få starka, men smala ögonblicksbilder. Genom att lyssna till andra kan man få en tydligare bild över hela händelseförloppet. Det tredje syftet är att slå fast vad som faktiskt hände för att undvika missförstånd och ryktesspridning.

– Genom debriefing får man också chans att stämma av hur alla mår och ta reda på om någon verkar vara i behov av professionell hjälp, säger Arto Nordlund.

Fakta: Debriefing
Debriefing utvecklades i början av 1980-talet som krisstödsmetod inom USA:s ambulanskår. I dag används det rutinmässigt vid flera svenska myndigheter såsom Kustbevakningen, Polisen och Räddningsverket och Försvarsmakten.

Han tycker att debriefing bör införas som en rutinmässig åtgärd vid allvarligare händelser ombord istället för att fråga om de inblandade är intresserade av ett organiserat samtal. Den som är i störst behov av att prata kanske inte inser det själv eller avböjer på grund av rädsla. Vissa kanske känner sig besvärliga om de efterfrågar debriefing.
– I den traditionella sjömanskulturen ingår det inte att prata öppet om känslor med varandra, även om jag möter den inställningen förvånansvärt sällan. Av de sjöbefäl jag träffar när jag före­läser på Chalmers är det fler och fler som har erfarenhet av debriefing.

Strukturerad gruppgenomgång
Debriefing är en strukturerad, ledarledd gruppgenomgång av en händelse. Deltagarna är alla själva berörda av händelsen och bör inte vara fler än åtta stycken. Vem som helst ombord som kan tekniken kan vara ledare. Han eller hon inleder med att berätta om syfte och regler. Därefter får var och en delge sina upplevelser medan de andra lyssnar utan att störa.
– Det är viktigt att få berätta färdigt, utan att bli avbruten. De är väldigt skönt att få göra det och man får med hela historien. Skuldbelägganden och anklagelser får inte förekomma.

En händelse ska inte bara beskrivas med fakta utan även med sinnesintryck och känsloupplevelser. Om en person inte spontant kommer in på det är det ledarens uppgift att ställa frågor.
– Särskilt viktiga är doftintryck. Luktsinnet är vårt mest primitiva sinne som ger mycket starka minnen.

– Grundprincipen är att debriefing hålls vid ett tillfälle, men vid en större olycka eller om något inträffat med många inblandade kan det vara lämpligt att boka in möten för uppföljning, säger Arto Nordlund.

Linda Sundgren