Forskning förbättrar maskinrum

Maskin- och kontrollrum ska bli bättre arbetsplatser. Ett forskarlag håller på att kartlägga utrymmena under däck för att peka ut områden som behöver förbättras.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Maskin- och kontrollrum ska bli bättre arbetsplatser. Ett forskarlag håller på att kartlägga utrymmena under däck för att peka ut områden som behöver förbättras.

Maskinrum är ofta tungarbetade. Det är trångt, varmt och bullrigt. Mycket av det rutinmässiga underhållsarbetet är svårt att utföra under gång, vilket ibland leder till stress när fartyget väl ligger till kaj och ”allt” ska hinnas med. Trots de uppenbara arbetsmiljöproblemen har forskningsprojekten i maskinrummen varit försvinnande få, både i Sverige och i andra länder. Därför är det något av ett pionjäruppdrag som Chalmersforskaren och sjöingenjören Monica Andersson ägnar sig åt då hon tillsammans med flera andra instanser studerar miljön i maskin- och kontrollrum.

Forskning
Projektet heter Engine Control Rooms – Human Factors och leds av Peter Grundevik vid SSPA. Sjöfartsverket, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Vinnova finansierar forskningen som började i maj 2007 och avslutas i september 2008.

– Det finns ett uppdämt behov ombord av att få lyfta fram problemen i maskin. Folk som hör talas om vårt projekt kontaktar mig och vill bli intervjuade, berättar hon.

Stor skillnad mellan fartyg
Syftet med studien är i första hand att granska miljön i kontrollrum, men forskarna samlar även data om maskinrumsmiljön då de är ombord. Fel och brister ska identifieras och dokumenteras för att sedan ligga till grund för fortsatta forskningsinsatser. Allt ifrån belysning, buller och ergonomi till stress, sömn och arbetsrutiner ses över. Forskarna är ombord fjorton dagar på varje fartyg och gör mätningar och intervjuar manskap och befäl. Sju fartyg inom olika verksamheter har valts ut. Ambitionen är att få så stor spännvidd av fartyg som möjligt i studien, då förutsättningarna skiljer sig markant mellan olika fartygstyper.
– Stora maskinrum är ofta mer lättarbetade än små, eftersom det helt enkelt finns mer plats och är lättare att komma åt där. Däremot är maskinrum på nyare fartyg inte alltid bättre ergonomiskt utformade än de på äldre. Vi har exempel på 25 år gamla fartyg som är ganska lättarbetade och där maskinpersonal fått vara med och påverka utformningen, säger Monica Andersson.

Dyrare åtgärder i efterhand
På ropax-färjor är maskinrummen ofta trånga eftersom lastutrymmena breder ut sig. I pappersfartyg ligger maskinrummen i främre delen under bygget med en lång propelleraxel som följd. Tankbåtar har ofta ganska bra utrymmen i maskin medan små supplyfartyg är de riktigt stora utmaningarna för ergonomerna.
– När fartyg planeras prioriteras lastlådan av naturliga skäl. Sen tittar man på bryggan och hur den ska utformas. Maskin får den yta som blir över, säger Monica Andersson.
– Jag förstår redarnas dilemma. Varven har sina standardlösningar och vill du ha något utöver det kostar det betydligt mer. Å andra sidan är det mycket dyrare att förändra något i efterhand än att bygga bra från början.

Linda Sundgren

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook