
Inom sjöfarten finns en mängd arbetsmiljörisker som behöver omhändertas, från belastningsskador inom intentenduren till avgaser och tunga fordon på bilddäck.
På Arbetsmiljöverkets hemsida pekas vissa branscher ut som högrisk för arbetsskador. Bland de fyra branscher samt den gröna näringen (skogsbruk, jordbruk, bärplockning med mera) som finns med på högrisklistan återfinns två av dem ombord i fartyg: hotell- och restaurang samt städ. Även transport bedöms som en högriskbransch men där avses främst vägtransporter med tunga fordon på land.
När det blir blött och halt är det lätt att det händer olyckor.
Som arbetsskada räknas skador som orsakas genom olyckor eller sjukdomar kopplade till arbetet. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik anmäldes 651 arbetsskador inom sjöfarten 2018 – 2022. Av dem handlade 532 ärenden om arbetsolyckor och 119 om arbetssjukdomar. Den i särklass vanligaste orsaken till att någon skadar sig ombord är olyckor till följd av fall från en höjd eller att man ramlar och slår sig.
Det kan exempelvis handla om halkolyckor på isiga eller blöta däck eller att någon faller i en lejdare. Inte sällan blir konsekvenserna allvarliga med frakturer och sjukskrivning som följd. Patrik Jönsson är handläggare på enheten för hållbar utveckling på Transportstyrelsen, den myndighet som har tillsynsansvaret för arbetsmiljön ombord. Han känner igen beskrivningen att halk- och fallolyckor är vanliga från de olycksrapporter som fartygen skickar in till Transport-styrelsen.
– Ja, vi ser en hel del halkolyckor, säger han. När det blir blött och halt är det lätt att det händer olyckor.
En annan relativt vanlig arbetsolycka ombord är, enligt Patrik Jönsson, klämskador. Arbeten med tung utrustning ökar riskerna för den typen av skador, men det förekommer också att man skadar sig i fartygens branddörrar.
– Då och då händer det att folk missar att ta bort fingrarna och klämmer sig rejält när branddörrar slår igen. De är tunga och kan stängas väldigt snabbt. Men jag tror att man skulle kunna hitta någon teknisk lösning för att förhindra i alla fall en del av de här olyckorna. Kanske med någon form av långsamt stängande dörrar, säger Patrik Jönsson.
Enligt Transportstyrelsens senaste statistiksammanställning över arbetsskador ombord i fartyg skadades 117 personer på svenska fartyg eller på utländska fartyg i svenska farvatten år 2022. En majoritet (107) av de drabbade var ombordanställda. De flesta personskador som rapporteras kommer från passagerarfartyg medan bara några få procent härrör från lastfartyg. Den vanligaste bakomliggande orsaken till att skador uppstår är enligt Transportstyrelsens analys, kommunikation, organisation och rutin.
– Många gånger handlar det om hög arbetsbelastning och tidspress. Man är stressad och har bråttom och arbetsmiljön är inte anpassad efter det. Ibland pågår det flera saker samtidigt som att någon vaskar durken och någon annan halkar i det. Eller också är tempot så högt att man inte hinner återhämta sig vilket i sig kan öka risken för skador, säger Patrik Jönsson och fortsätter.
– Den här typen av problem handlar om sådant som rutiner, bemanning och utrustning. Det är något man ska ta hänsyn till i det systematiska arbetsmiljöarbetet med skyddsronder och riskanalyser.
En som forskat om arbetsskador inom sjöfarten och även handlett flera uppsatser i ämnet är arbetsmiljöforskaren Cecilia Österman. I studien Sjukt kul jobb från 2017 som hon ledde tillsammans med professor Carl Hult, framgår att framför allt intendenturpersonalen inom passagerartrafiken har en påfrestande arbetssituation. Den yrkeskategorin är överrepresenterad i sjukskrivningsstatistiken inom sjöfarten och inte sällan handlar det om problem kopplade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA.
– Serviceyrken har mer OSA-relaterade problem vilket till stor del handlar om hög arbetsbelastning, säger Cecilia Österman. Det är en trend som vi även ser på arbetsplatser iland. Kvinnor är överrepresenterade i skadestatistiken, men det beror inte på biologiska skillnader utan om att det är fler kvinnor som arbetar med service.
I en studentuppsats från KTH som publicerades 2020 inom mastersprogrammet för arbete, teknik och hälsa har Amanda Rydberg och Sara Reis tittat närmare på de totalt 87 OSA-relaterade arbetsskador inom sjöfarten som lett till sjukskrivningar 2009 – 2019. De OSA-relaterade arbetsolyckorna handlade nästan uteslutande om hot och våld, antingen mellan anställda eller från passagerare mot anställd.
Våldet utgjordes av sparkar, slag, skallning, strypning, bett eller rivning och en fjärdedel av fallen ledde till sjukskrivning i mer än två veckor. Endast 25 av de OSA-relaterade arbetsskadorna under den undersökta perioden handlade om arbetssjukdomar. Arbetssjukdomarna bottnade i sådant som hög arbetsbelastning, dåligt arbets-klimat och problem med överordnade.
– Det låga antalet arbetssjukdomar måste betraktas som en kraftig underrapportering. Det är inte rimligt att tro att det endast skulle vara två sådana fall om året, säger Cecilia Österman.
När det handlar om åtgärder för att minska risken för arbetsskador behöver mer göras, menar hon. Inte minst för att komma åt kategorin arbetssjukdomar till följd av hög arbetsbelastning.
– Vi behöver sätta oss ner och diskutera hur arbetssituationen ser ut. Vilka krav har vi på oss och vilka resurser har vi för att lösa våra uppgifter? Det handlar om att hitta en balans däremellan, säger hon.
När vi inte har möjlighet att jobba på ett bra sätt så tär det på oss.
Det är heller inte sällan som det ställs motstridiga krav på personalen som är nästintill omöjliga att uppfylla, fortsätter Cecilia Österman.
– Man ska jobba säkert, men också snabbt och effektivt. Man ska hålla högsta kvalitet men det ska också vara billigt. När vi inte har möjlighet att jobba på ett bra sätt så tär det på oss.
Också Yesim Atak, arbetsmiljöhandläggare på Transportstyrelsen, menar att det finns mer att göra för att förebygga arbetsskador.
– Många är redan väldigt duktiga på att jobba med arbetsmiljön, men här och där så brister det. Framför allt ser vi att det finns mer att göra inom catering och restaurang, säger hon och fortsätter.
– Främst behöver man jobba med riskbedömningar och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Tycker man att det är svårt att komma igång eller har några frågor är det bara att kontakta oss. Vi hjälper gärna till.