På Stena Nautica får varje ny elev en kadettväska innehållande all den utrustning och information som kan behövas under praktiken.
– Väskan är en väldigt bra idé, säger däcksbefälselev Moa Olsson. I vanliga fall får man springa runt och samla ihop det man behöver första veckan på en ny båt, men det slapp man här.
Moa Olsson läser fjärde och sista året vid kaptensprogrammet på Chalmers i Göteborg. Nu är hon ute på sin tredje praktik som är förlagd till Stena Nautica, ett ropax-fartyg som går i trafik mellan Halmstad och Grenå. Hon säger att bemötandet på de olika fartygen skiftat.
– Här är stämningen väldigt god vilket gör jobbet roligt och man vill lära sig så mycket som möjligt. På en del andra båtar har det inte varit lika bra stämning och det går även ut över arbetet.
För att underlätta elevernas introduktion använder Nautica en särskild kadettväska (Stena cadet kit). Den innehåller all den utrustning som de kan behöva under tiden ombord som handskar, varselväst, komradio och knäskydd. Där finns också alle-
handa information om exempelvis mat-
tider, scheman och inloggningsuppgifter till fartygets intranät. Christopher Stad-elmann är andrestyrman på Nautica. Han är den som kom på idén till väskan och tog fram den tillsammans med befäls-kollegan Jan-Eric Alcén.
Del av gemenskapen
– Vi vill att kadetterna ska känna sig välkomna och så snabbt som möjligt komma in i gemenskapen och arbetet ombord, säger Christopher Stadelmann. Mycket av informationen i väskan är självklarheter för oss som jobbar här, men som den som är ny inte har en aning om.
Han berättar att väskan även innehåller en lista med namn och befattningar på alla som arbetar ombord.
– Vanligtvis är vi runt 45 i besättningen, men sommartid kan vi vara uppåt 70 personer. I början är det inte så lätt att hålla reda på alla namn och då det kan vara skönt att ha dem nerskrivna.
Idén till väskan fick Christopher Stadelmann under sin egen tid som befälselev. Han säger att mottagandet skilde sig markant mellan fartygen och att det nästan alltid var någon utrustning han saknade eller information han inte fick.
– Inom sjöfarten får man ofta skäll för sådant man inte gjort, även fast ingen talat om för en hur det ska vara. Som om man kommer ner till lastdäck utan visselpipa fast man inte fått någon.
En annan del i Nauticas elevmottagande är att man försöker få en viss överlappning mellan avgående och påstigande elev. Då får eleverna en dag tillsammans där kadettväskan lämnas över och de hinner prata en stund med varandra. Den som lämnar skriver också en sammanfattning av sin praktiktid på Nautica och lägger i väskan tillsammans med övrig information.
– För den som kommer ny kan det vara bra att få veta sådant som vilka i besättningen som är bra att gå med och som
låter en göra mycket och vilka som är mindre bra. Man kan också gå tillbaka och läsa hur tidigare elever haft det,
säger Christopher Stadelmann.
Överlämningen ska bädda för en bra praktik, men det finns också en tanke om att skola in eleverna i den ordinarie verksamheten.
– Vi försöker smyga in det här med avlösningar hos eleverna. Nästa gång de kommer hit är det som våra kollegor och då är det bra att de kan våra system. Många av våra kadetter börjar jobba här sedan, säger Christopher Stadelmann.
Okej att göra fel
Förutom praktisk information och tillgång till utrustning, är besättningens attityd gentemot eleverna betydelsefull, säger Christopher Stadelmann.
– Det är viktigt att man smälter in i gänget och blir en del av gemenskapen och här har hela besättningen ett ansvar. Som ny måste man också känna att det är okej att göra fel.
På Nautica försöker man också undvika att använda ordet elev och istället prata om kadetter. Det för att tvätta bort den negativa klang som man menar att elevbegreppet har inom svensk sjöfart.
– För många är en elev någon som börjar längst ner i hierarkin, jobbar sig uppåt och får ta en massa skit på vägen. Men så ser det inte ut i dag. Vi har en positiv hierarki där allas kompentenser tas tillvara. Det är inte som förr när kaptenen var allvetande och satt inne med svaren på alla frågor. I dag är kaptenen mer en arbetsledare och chef.
Varje elev som kommer till Nautica får en handledare som bär huvudansvaret
för den fartygsförlagda utbildningen. Vem handlaren är skiftar från vecka till vecka på grund av fartygets avlösningssystem.
– Handledaren är den som vet vad kadetten ska göra den kommande veckan och bär huvudansvaret för kadetten. Däremot är det inte säkert att det är handledaren som man går bredvid hela tiden.
Men även om befälen på Nautica har ett genomtänkt system för mottagande av elever är Stadelmann noga med att poängtera att det också ligger ett ansvar hos kadetten själv att skapa en bra praktiktid.
Upp till en själv
– Som kadett måste man kunna ta för sig och ha en vilja att hjälpa till, annars får vi folk som inte tänker självständigt, säger han.
Moa Olsson tycker att hon blivit bra bemött på de fartyg hon varit på, även om det finns individer som hon valt att hålla avstånd till. Och precis som Stadelmann anser hon att kadettiden också avgörs av hur man är som elev.
– Man kan inte lägga över hela ansvaret på besättningarna. Tiden ombord blir också ganska mycket vad man själv gör den till, säger hon.
Linda Sundgren