Diisocyanater
Diisocyanater är en grupp ämnen med två isocyanatgrupper som framför allt används vid tillverkning av polyuretanplaster. Diisocyanater kan finnas i exempelvis lim, lack, isolering och tvåkomponentsfärg. I härdad form är ämnet ofarligt, men innan exempelvis färgen eller lacken torkat eller när en härdad yta slipas eller svetsas, kan skadliga ämnen frigöras. Exponering kan ske både via huden och genom inandning. Många diisocyanater är allergiframkallande och kan orsaka astma och allergi hos den som exponeras. Vanliga symptom är irritation i luftvägar, andningssvårigheter och hosta, ögonirritation och huvudvärk. Med tiden kan exponering leda till kontakteksem och nedsatt lungfunktion. Vid höga halter kan livshotande lungskador uppstå. För att få arbeta med diisocyanater krävs skyddsåtgärder i form av skyltning som tydligt visar att arbete med diisocyanater pågår. Såväl den som leder arbete med diisocyanater som den som utför det måste gå en utbildning (en så kallad härdplastutbildning). Alla som kommer i kontakt med diisocyanater måste också ha genomgått medicinsk kontroll och blivit godkända för arbetet.
Krom VI-föreningar (sexvärt krom)
Sexvärt krom är en kemisk förening som används vid industriella processer, som framställning av bland annat färger, rostskydd och ytbehandling av metaller. Ämnet kan frigöras när material innehållande sexvärt krom hettas upp eller bearbetas på annat sätt. Exponering kan ske via huden, men vanligast är att det tas upp i kroppen genom inandning. Kontakt med sexvärt krom kan leda till eksem, sår i näsan och irriterade luftvägar, men också skador på lever och njurar. Det är också kraftigt cancerframkallande och kan leda till cancer i lungorna. En studie från Lunds universitet visar att arbetsplatser med god ventilation har betydligt lägre halter av krom i luften än andra arbetsplatser där sexvärt krom förekommer. Andningsskydd hjälper också, men bara om det hanteras på rätt sätt och är anpassat till användaren så att de sluter tätt.
Bly
Bly är en mycket hälsovådlig metall som finns naturligt i naturen och som ingår i olika produkter. Användningen av bly har minskat, men det förekommer fortfarande, bland annat i batterier och viss elektronisk utrustning. Bly kan tas upp i kroppen genom inandning av blyhaltig gas eller rök i luften. Flera studier visar att bly kan ge skador på nervsystemet och påverka inlärningsförmåga och orsaka beteendestörningar hos barn. Barn och foster är särskilt känsliga för bly och gravida eller ammande kvinnor får inte komma i kontakt med bly över huvud taget. Bly kan också påverka fertiliteten hos både kvinnor och män. Långvarig eller hög exponering kan leda till allvarliga problem som skador på centrala nervsystemet och njur- och leverskador. På arbetsplatser där bly förekommer ska mätningar av blyhalter i luften genomföras, liksom kontroll av blyhalten i blodet för arbetstagare som kommer i kontakt med bly. Arbetsgivare är också skyldiga att anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg om medarbetare riskerar att utsättas för bly, förutsatt att exponeringen inte är försumbar. Försumbar exponering innebär att risken för ohälsa är lika låg som om personen i fråga inte hade exponerats alls.
Källa: Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionen, Prevent samt forskning.se