Mängden elanslutningar och elkomponenter på fartygen har ökat under det senaste decenniet med exempelvis laddning av fordon på roro-däck, fartyg som ansluts till landel och eldrivna fartyg. Ökad användning av el innebär också en ökad risk för elrelaterade olyckor och från 2022 till och med första halvåret i år har 16 elrelaterade olyckor rapporterats till Transportstyrelsen. I en majoritet av fallen handlar det om bränder i elektriska installationer.
– Allt sådant som har med elsäkerheten att göra måste tas på största allvar. Om utrustning hanteras felaktigt kan utgången i värsta fall bli dödlig, säger Sai Mohebbi.
De flesta elolyckor stannar vid en elchock utan allvarligare skador som följd, men konsekvenserna kan bli mycket svåra. Enligt information på Transportstyrelsens webbplats är slitage på utrustning, kablar och kopplingar en vanlig orsak till elrelaterade incidenter. Det kan handla om kablar som skadas när de släpas över hårda underlag som mark och lastdäck eller i samband med att fordon kör över dem. Även kopplingar och anslutningspunkter kan skadas efter upprepade anslutningar och frånkopplingar.
Allt sådant som har med elsäkerheten att göra måste tas på största allvar.
Allt sådant som har med elsäkerheten att göra måste tas på största allvar.– Det är vanligt att folk drar i sladden istället för att ta tag i själva kontakten, men det får man absolut inte göra. Då försvagas fästpunkten och förr eller senare lossnar trådarna. När kopplingsboxar, fästpunkter eller kablar slits så sjunker IP-klassen, alltså den internationella standard som anger hur väl en elektrisk utrustning står emot inträngning av damm och vatten, säger Sai Mohebbi och fortsätter.
– Om det kommer in vatten kan omgivningen bli strömförande och då kan det räcka med att du sätter handen mot utrustningen eller skottet för att få livsfarlig ström i dig. Utrustningen måste hanteras på ett säkert sätt, och det ska finnas rutiner för att upptäcka eventuella skador på den.
Elektriciteten ombord kan delas in i tre kategorier: klenspänning, lågspänning och högspänning. Klenspänning går upp till 50 volt och används exempelvis till belysning i fuktiga miljöer och batteridrivna apparater. Lågspänning är allt mellan 50 och 1 000 volt och omfattar den mesta utrustningen ombord, inklusive elanslutningar till kylcontainrar och fordon liksom landanslutningar. Som högspänning räknas allt över 1 000 volt. Den förekommer främst vid landanslutning av fartyg eller vid laddning av vissa eldrivna fartyg.
– Allt utöver klenspänning kan vara dödligt farligt. Men generellt kan man säga att riskerna för en olycka är lägre vid högspänning än vid lågspänning, eftersom säkerheten är så mycket högre vid hantering av högspänning, säger Sai Mohebbi.
På fartyg som drivs med el och batterier är det handhavandet av batteriinstallationen med kringutrustning som är det mest kritiska, enligt Sai Mohebbi. Han berättar att Transportstyrelsen under de senaste åren utvecklat särskilda riktlinjer för elektrifierade fartyg.
– Litiumbatterier är en typ av batterier som är mycket brandfarliga och därför har Transportstyrelsen varit ganska hårda när det gäller säkerheten på eldrivna fartyg. Enligt kraven som finns idag ska exempelvis batterierna stå i A60-isolerade lådor (brandsäker konstruktion red.anm.) eller slutna batterirum med noggrann övervakning. Det ska också finnas brandsläckning genom kvävning och kylning där batterierna är placerade. Idag finns det även europeiska standarder och vägledning för detta, säger han.