Lära av misstag – dyrköpt kunskap

Kraftigt försenad kom den i början av december – Haverikommissionens rapport om Finnbircholyckan 2006 då två personer omkom. Dåligt säkrad last, hårt väder och otillräckliga kunskaper i navigering slogs fast som olycksorsaker. Allvarliga brister i överlevnadsdräkterna uppdagades också och bidrog till att en person omkom.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Kraftigt försenad kom den i början av december – Haverikommissionens rapport om Finnbircholyckan 2006 då två personer omkom. Dåligt säkrad last, hårt väder och otillräckliga kunskaper i navigering slogs fast som olycksorsaker. Allvarliga brister i överlevnadsdräkterna uppdagades också och bidrog till att en person omkom. En oerfaren pilot i en av räddningshelikoptrarna problematiserade läget ytterligare. Olycksrapporten avslöjar en rad ombordbrister, brister som sannolikt förekommer även på vissa andra fartyg.

Det är inte första gången det krävts människoliv för att blottlägga tillkortakommanden i säkerhetstänket till sjöss. Men det gör det inte mindre viktigt att ta den här rapporten till sig och titta närmare på de brister som pekas ut för att om möjligt förhindra ett liknande olycksscenario i framtiden.

En sorglig erfarenhet av olyckan var att överlevnadsdräkterna hade dålig passform och läckte. Två olika modeller fanns ombord, båda av typen one size fits all. De var godkända enligt Solas, men det visade sig inte vara någon garanti för god funktion. Flera dräkter satt illa. De i besättningen som var lite kortare hade svårt att andas eftersom dräkterna hamnade för långt upp och täckte munnen. Den filippinske matros som dog av köldskador hade dragit ner dragkedjan för att få luft. När han återfanns var dräkten öppen ner till bröstet och helt vattenfylld.

Haverikommissionen vill att Sverige ska ta upp problemet med räddningsdräkternas dåliga passform i IMO. Några svenska särkrav rekommenderar kommissionen inte men Ylva Bexell, som ledde utredningen, poängterar att det inte finns något som hindrar enskilda redare att köpa in mer individuellt anpassade dräkter. Behovet av bättre räddningsdräkter är en av de dyrköpta lärdomar som kan dras av Finnbirch­olyckan.

Men vi får heller inte glömma att det hela tiden görs insatser för att öka säkerheten och förbättra arbetsmiljön på svenskkontrollerade fartyg. Flera av dessa eldsjälar och goda förebilder som ägnar sig åt detta kommer vi att återkomma till här i San-nytt under året.
I San-nytt 1-09 kan du exempelvis läsa om Christer Sjökvist på Silja Galaxy som deltar i arbetet med att anpassa det nyinflaggade fartyget till svenska arbetsmiljökrav.

Vi har också satt extra fokus på vad det innebär när någon i familjen jobbar till sjöss.

Trevlig läsning!

Linda Sundgren
redaktör, San-nytt

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook