Lönsam arbetsmiljö för alla

Insatser för bättre arbetsmiljö lönar sig för såväl besättning som rederi och samhälle. Den slutsatsen drar doktorand Cecilia Österman i sin avhandling som läggs fram vid Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers tekniska högskola i december
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Insatser för bättre arbetsmiljö lönar sig för såväl besättning som rederi och samhälle. Den slutsatsen drar doktorand Cecilia Österman i sin avhandling som läggs fram vid Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers tekniska högskola i december.

Avhandlingen Developing a value proposition of maritime ergonomics omfattar sju studier med fokus på sambandet mellan arbetsmiljö och lönsamhet inom sjöfarten. Genom att studera olyckor, sjukskrivningar, operationella avbrott och personalomsättning har författaren kommit fram till att insatser på arbetsmiljöområdet ger en rad positiva effekter.
– De återfinns på alla nivåer. För ombordanställda handlar det om hälsa och välbefinnande, rederierna höjer sin kvalitet, produktivitet och effektivitet, branschen blir mer attraktiv och samhället får lägre kostnader för sjukskrivningar, säger Cecilia Österman.
Slutsatserna grundas på ett stort antal intervjuer med ombordanställda, redare och andra branschföreträdare. Ett specifikt rederi med en handfull fartyg har också följts närmare under tre års tid, där kopplingen mellan arbetsmiljö och effektiv fartygsdrift undersökts.
– Men tyvärr har varken det här rederiet eller något av de andra jag intervjuat räknat på vad bristerna kostar dem i kronor och ören. Men när man studerar konsekvenserna förstår man att det handlar om stora summor, säger Cecilia Österman.
Under arbetets gång har hon hört åtskilliga beskrivningar av arbets- miljörelaterade situationer som lett till dryga utgifter. Ett exempel är en besättningsman som vid ett tillfälle skadade tummen i samband med ett arbete ombord.
– Honom blev man tvungna att köra iland offhire, alltså utan ersättning för bunker eller hyra från lastägaren. Sedan fick man flyga ner en ny kille som ersättare. Den där tummetotten kostade närmare en miljon, säger Cecilia Österman.
I avhandlingen har hon även sett att arbetsmiljö och säkerhetsförhållanden ombord blir allt viktigare för lastägarna. Inom flera segment gör de egna inspektioner och ställer ibland högre krav på besättningen än lagar och konventioner.

Prioritera rätt
Rederierna upplever att de får mer frågor kring besättningarnas kompe-tens än de fick tidigare. Lastägarna har stor makt att påverka arbetsmiljön ombord.
En rad åtgärder kan vidtas för att minska kostnaderna till följd av bristande arbetsmiljö, menar Cecilia Österman. I första hand bör olycksrisker till följd av exempelvis hala durkar, branta lejdare och undermåliga lyftanordningar förebyggas redan när fartyget designas. De problem som inte kan undvikas bör dokumenteras för att besättningen ska vara väl medveten om de risker och svårigheter som finns ombord. Men även utbildning är en god investering.
– Man kanske köper in ett nytt underhållssystem för miljontals kro- nor, men sparar in på utbildningskostnaden på 10 000. En sådan prioritering är inte ovanlig, men kan medföra en massa onödiga utgifter och problem.

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook