Handintensiva arbeten förekommer inom många olika branscher och yrkesgrupper.  I november 2019 gav Arbetsmiljöverket ut en föreskrift om att arbetsgivare är skyldiga att erbjuda anställda som utför handintensivt arbete medicinska kontroller. Arbetsgivarna fick en tidsfrist på två år för att hinna se över sina verksamheter och genomföra riskbedömningar. Senast den 1 november ska de arbetstagare som utför skadligt handintensivt arbete som riskerar att leda till skador och besvär, erbjudas medicinsk kontroll. 

– Det är många stora organisationer och företag som vänder sig till oss för att rådfråga hur de ska gå tillväga, säger Peter Palm, ergonom och forskare vid Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset i Uppsala. 

– Vi hör också att flera organisationer redan har vidtagit åtgärder som förhoppningsvis kommer leda till bättre arbetsmiljöer på sikt. Men många mindre företag tror jag ligger efter och en del känner nog knappt ens till det nya regelverket. 

Som handintensivt arbete räknas, enligt Arbetsmiljöverkets definition, ihållande snabba handledsrörelser mot ledens ytterläge i kombination med kraft. Det kan handla om städare som torkar väggar och bord, butiksarbetare som matar fram varor i kassan eller reparatörer som skruvar mycket för hand. Men att avgöra vad som är handintensivt arbete är sällan enkelt och det är många faktorer som spelar in vid en riskbedömning. Som hur mycket man jobbar, i vilken omfattning man använder händerna och den sammanlagda belastningen under en arbetsdag. Tyngden på handen spelar också roll liksom hur hårt man greppar om verktyg och föremål. Men även när belastningen är lägre – som vid ett precisionsgrepp mellan pekfinger och tumme – kan det innebära en stor kraftutövning som i längden leder till belastningsbesvär. För att avgöra om ett arbetsmoment är handintensivt krävs ofta stöd av en ergonom eller motsvarande. Någon med kunskap om hur kroppen belastas vid olika typer av rörelser och som vet vilken sorts belastning som kan leda till skador. Teresia Nyman är ergonom, forskare och verksamhetschef vid Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset i Uppsala. 

– Som arbetsgivare bör man vända sig till företagshälsan för att få hjälp med riskbedömningen, säger hon. Det finns olika metoder för att riskbedöma handintensiva arbeten och vilken man väljer beror på typen av arbete och hur arbetsplatsen ser ut. Men generellt görs ganska få riskbedömningar så man kan nog säga att de bästa riskbedömningarna är de som blir av. 

Enligt Arbetsmiljöverket ska den som arbetar fyra timmar eller mer om dagen med handintensivt arbete erbjudas medicinska kontroller, om det kan innebära risk för skador. Men även den som ägnar kortare tid åt handintensivt arbete kan drabbas av besvär och därmed vara berättigad till en medicinsk kontroll. Shole Alinagi är fysioterapeut vid företagshälsan Feelgood i Stockholm. Hon påpekar att förutsättningarna att hantera en viss typ av arbete kan variera kraftigt från person till person och att det är något att ta hänsyn till när riskbedömningar genomförs. 

– Varje individ är unik och det går inte att bestämma någon generell tidsgräns för när en arbetsuppgift blir skadlig. Hur mycket vi klarar av är väldigt individuellt och därför måste också arbetsplatsen vara flexibel och anpassningsbar, säger Shole Alinagi.  

Handintensivt arbete belastar bland annat senor, neever och muskler och kan leda till olika typer av besvär och skador i armar, axlar, skuldror och nacke. Det kan handla om exempelvis tennisarmbåge, karpaltunnelsyndrom och overused hand syndrome. Vid overused hand syndrome visar sig de första tecknen ofta som trötthets- och utmattningskänslor i handen. Därefter börjar det göra ont och om inga åtgärder vidtas kan besvären utvecklas till domningar och svullnader, och handen (och ibland även armen) fungerar inte längre som den ska. Den här typen av belastningsbesvär är relativt vanliga, men också allvarliga och kan framtvinga såväl kirurgiska ingrepp som långvarig sjukskrivning. 

Hur mycket vi klarar av är väldigt individuellt och därför måste också arbetsplatsen vara flexibel och anpassningsbar.

– Ju tidigare man upptäcker skador desto bättre eftersom det ökar chansen att medarbetaren ska kunna återgå till arbetet, säger Shole Alinagi. Men vi ser allra helst att man försöker jobba förebyggande för att undvika skador från första början. Det kan både handla om att tillföra tekniska hjälpmedel och att se över arbetsplatsens utformning. Man kan även behöva fundera över hur arbetet är organiserat. Hur ser förutsättningarna ut? Vilka prestationskrav finns det och är de rimliga? Hinner jag tänka på ergonomin när jag arbetar?

De åtgärder som behöver vidtas för att undvika handintensivt arbete kan se ut på olika sätt. Det kan handla om alltifrån tekniska hjälp-medel som minskar belastningen på kroppen till arbetsrotation. Men allt handintensivt arbete går inte att undvika, konstaterar
Teresia Nyman. 

– Då är medicinska kontroller viktiga för att upptäcka och förebygga skador. Men är man 30 år och har besvär av handintensivt arbete, och det inte går att förebygga genom åtgärder i arbetsmiljön, kanske man inte ska jobba med det man gör i dag i 35 år till, säger hon.

Föreskrifter och guidning 

Företagshälsovården Avonova har tagit fram tips och råd för hur skador på grund av handintensivt arbete kan förebyggas.

• Det systematiska arbetsmiljöarbetet kräver ett samarbete mellan arbetsgivare, medarbetare och gärna din företagshälsa. Se till att involvera alla och skapa delaktighet.
  
• Genomför introduktionsutbildningar för nyanställda. 
  
• Erbjud ergonomiutbildningar anpassad till er verksamhet och era behov. En ergonom från din företagshälsa kan hjälpa dig att välja rätt utbildning. 
  
• Var uppmärksam på tidiga signaler som kan ha samband med brister i arbetsmiljön. 
  
• Uppmana medarbetare att skriva avvikelse- och incidentrapporter.
  
• Samla ihop information från sjukfrånvarostatistik, resultat från skyddsronder och riskbedömningar, medarbetarenkäter med mera och genomför en samlad arbetsmiljökartläggning, utforma handlingsplaner och följ upp genomförda åtgärder.  

Mer information om hand-intensivt arbete hittar du i Arbetsmiljö-verkets föreskrifter: AFS 2019:3 och AFS 2012:2 (1, 2). www.av.se

Det går också att kostnadsfritt ladda ner företagshälsornas guide om handintensivt arbete på:
www.foretagshalsor.se