Mer stöd behövs vid användning av OSA-föreskrifterna

De som använder föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö i sitt dagliga arbete, är positiva till föreskrifterna. Men effekterna av dem är svåra att mäta och sjuktalen för psykisk ohälsa har ökat något sedan föreskrifterna infördes 2016. De visar en utvärdering från Arbetsmiljöverket.

Det finns en viss osäkerhet kring hur OSA-föreskrifterna ska omsättas i praktiken, enligt utvärderingen. 

Arbetsmiljöverket har låtit utvärdera föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö som infördes 2016. Utvärderingen har genomförts i samarbete med forskare och redovisas i två steg där den första delrapport kom 2022 och den andra som också är en sammanfattande slutrapport publicerades i november 2023.

Resultaten visar att många av de som använder föreskrifterna om OSA i arbetslivet som fackliga ombud, chefer, skyddsombud och företagshälsovård är positiva till föreskrifterna. De anses stärka arbetet med frågor som handlar om social ohälsa och lyfter fram arbetsplatsproblem kopplade till detta.

Men det finns också problem vid tillämpningen av föreskrifterna. Såväl arbetsgivare som fackliga organisationer och skyddsombud uppger att de är osäkra på hur föreskrifterna kan användas, särskilt när det gäller att bedöma vilka åtgärder som är effektiva att vidta i olika situationer. I utvärderingen konstateras också att det inte alltid är den chef som leder arbetsmiljöarbetet som har de mandat som krävs för att lös problemen: 

”I flera av våra underlag finns iakttagelser om att föreskrifterna lyfter fram att närmsta chef har en central roll. Till exempel är det en utmaning att de åtgärder som ibland krävs för att få balans mellan krav och resurser behöver integreras i verksamhetsbeslut, något som närmsta chef oftast inte kan besluta om.”

Vi kan behöva vara tydligare med vad som gäller utifrån föreskrifterna.

Av den första delrapporten framgick att det finns behov av mer kunskap om hur man ska agera när det förekommer kränkande särbehandling på arbetsplatsen, en slutsats som får stöd även i slutrapporten. Arbetsmiljö-verket poängterar i utvärderingen att förskrifterna reglerar det förebyggande arbetsmiljöarbetet, men att de inte ger stöd till åtgärder i specifika individärenden: 

”Vi kan behöva vara tydligare med vad som gäller utifrån föreskrifterna, till exempelvis behöver kanske vägledande material uppdateras och det kan finnas behov av särskilda kommunikationsinsatser som exempelvis gränsdragningar mot diskrimineringslagen.”

I utvärderingen av OSA-föreskrifterna ingick också att undersöka huruvida införandet haft någon effekt på sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa. Någon sådan effekt har inte kunnat påvisas och enligt de mätningar som gjorts var sjuktalen för psykisk ohälsa till och med något högre två år efter reformens införande jämfört med två år innan den sjösattes.

Däremot har föreskrifterna medfört en ökad kunskap om psykisk ohälsa i arbetslivet och en medieanalys visar att föreskrifterna fick stort genomslag när de infördes 2016. Men det konstateras också att kunskapen om OSA-frågor måste uppdateras regelbundet hos chefer och skyddsombud. Inom sjöfarten är det Transportsstyrelsen som är ansvarig tillsynsmyndighet för arbetsmiljön ombord och där började OSA-föreskrifterna att gälla först 2019. 

Utvärderingen av OSA-föreskriften finns på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook