Vi var många arbetsmiljömuppar som utbrast ”Äntligen!” när det blev klart att Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö börj-ar gälla den 31 mars 2016. Syftet med de nya reglerna är att hjälpa arbetsgivare och arbetstagare att minska den arbetsrelater-ade ohälsan. Reglerna förtydligar vilka organisatoriska och sociala faktorer som ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet med fokus på hur verksam-heten och arbetet är organiserat. Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar de krav som ställs på arbetstagarna och hur kraven matchar de resurser och befogenheter som finns för att utföra arbetet. Social arbetsmiljö handlar om hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, det sociala samspelet, samarbete och stöd från både chefer och kollegor.
Tre områden lyfts särskilt: arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. En ohälsosam arbetsbelastning ska förebyggas genom att krav och resurser är i balans. I praktiken innebär det att tillsammans gå igenom och göra tydligt vem som ska göra vad, vilket resultat som ska uppnås, hur det kan prioriteras om tiden inte räcker till och vem man kan vända sig till för hjälp och stöd. Ett otydligt arbetsinnehåll är annars en grogrund för konflikter och påverkar både trivsel och verksam-hetens effektivitet. När det gäller arbets-tiden så ska ohälsa undvikas genom en god planering, se över möjligheter till återhämtning genom pauser eller enklare uppgifter, och genom att så långt som möjligt utföra särskilt belastande och riskfyllda arbetsmoment till dagtid. Det ska vara klart uttalat att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen. Det ska finnas rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras om det uppstår, vem som tar emot information, vad mottagaren ska göra och hur den drabbade snabbt kan få hjälp.
För att de här delarna ska fungera i praktiken ställer reglerna krav på att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur de ska göra för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Men även arbetstagarna måste medverka i det förebyggande arbetet och lyfta risker på arbetsplatsen. Ett viktigt budskap är att vi måste kommunicera inte kompensera bristerna i arbetsmiljön!
Cecilia Österman