Att säkerheten måste sättas främst i allt arbete ombord, var något som sjökapten Patrik Jönsson insåg tidigt i karriären. Numera driver han frågor om sjösäkerhet och arbetsmiljö på Transportstyrelsen.

Patrik Jönsson konstaterar att alla sjömän har två roller. Den ena är de dagliga arbetsuppgifterna med lastning och lossning, matlagning, städning, navigering eller vad annat befattningen kräver. Den andra är uppgiften som kugge i säkerhetsorganisationen ombord; den som ska förebygga incidenter men också, om olyckan är framme, verka för att minimera skadorna. Redan som nyutexaminerad sjökapten på Finnlines Malmölink fick Patrik Jönsson upp ögonen för sjömännens dubbla uppdrag och han har sedan dess verkat för att stärka säkerhetskulturen till sjöss.
– Att sätta sig in i ISM-manualen och fundera över hur man ska bete sig, klä sig, öva och tänka kring säkerhetsarbetet var sådant jag tyckte var jättespännande när jag jobbade ombord, säger han.
Patrik Jönsson är medveten om att inte alla kollegor delar hans intresse för koder och rutiner, men tror att mycket bottnar i attityder som går att påverka.
– För egen del betydde det mycket att vi hade en av befälhavarna ombord som uppskattade och uppmuntrade det vi gjorde. Jag och en kollega drev säkerhetsarbetet tillsammans och vi var ganska bra på att få med oss de andra, säger han och fortsätter.
– Det är så lätt att man skriver en ISM som bara är teoretisk och inte stämmer överens med verkligheten, men då gör den ingen nytta. Man måste jobba aktivt med koden för att den ska bli relevant och det är viktigt att få med alla ombord i det arbetet.

Sjöman i vuxen ålder
Patrik Jönsson, som började läsa till sjökapten i vuxen ålder, upptäckte snart att livet till sjöss passade honom utmärkt. Att jobba intensivt under begränsade perioder för att sedan vara hemma, var något han trivdes bra med liksom arbetsuppgifterna i sig.
– Jag uppskattade att arbetet ombord var så konkret och operativt. Man fraktar last från A till B och uppstår det problem löser man det där och då.
Men efter tio år till sjöss, fyra barn och en hustru som nyligen blivit enhetschef på Sjöfartsverket, gick det inte längre att förena ombordjobbet med familjelivet. I oktober 2013 började Patrik Jönsson tjänsten som handläggare på Transportstyrelsen med inriktning mot olycksstatistik och analys.
– Men jag har otroligt stor nytta av att ha varit till sjöss. Att komma med åtgärdsförslag och hitta lösningar är nästan omöjligt om man inte känner fartygsmiljön och vet hur jargongen ombord går.
En av hans viktigaste uppgifter idag, säger han, är att få de som jobbar ombord att skriva fler avvikelserapporter. Idag handlar majoriteten av de cirka 200 rapporter som årligen skickas in till myndigheten om allvarligare olyckor medan bara en bråkdel rör incidenter och avvikelser.
– Man brukar säga att det på varje allvarlig olycka går 29 mindre allvarliga olyckor och 300 avvikelser. Om vi bara hade fått in lika många tillbud som olyckor hade det varit ett stort steg framåt, säger Patrik Jönsson.
Betydelsen av avvikelserapporteringen kan inte överskattas, menar Patrik Jönsson. Att flagga för risker och problem innan de leder till allvarligare händelser är grundläggande i det förebyggande arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet som myndigheten bedriver och utan incidentrapporter riskerar man att missa betydande brister och svagheter.
– Får vi veta vad som inte fungerar kan våra inspektörer koncentrera sig på rätt saker när de är ombord. Vi kan skapa vi en säkrare handelsflotta där folk mår bättre, sjukskrivningarna blir färre och fartygen behöver mindre tid på varv för reparation.

Patrik Jönsson
Ålder: 46
Familj: Hustru som är sjökapten och enhetschef på Sjöfartsverket samt sex barn.
Bor: I villa på landet utanför Söderköping.
Bakgrund: Anläggningsarbetare innan han hösten 1998 började läsa till sjökapten på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Styrman inom Finnlines mellan 2003 och 2013. Därefter på Transportstyrelsen.
Aktuell: Driven analytiker på Transportstyrelsen som bland annat arbetar för att öka inrapporteringen av avvikelser till myndigheten.
Arbetsmiljötips: Att jobba efter någon form av riskbedömningsmetod, som exempelvis Stark: Stanna upp. Tänk efter. Agera. Reflektera. Kommunicera.

Linda Sundgren