”Har man mycket arbetsrotation blir helheten ganska bra”

Att växla mellan olika arbets-uppgifter har positiva effekter på belastningsergonomin inom -färjornas intendenturavdelningar. Det visar de första analyserna av den mätdata som samlats in i projektet Smarta arbetskläder. I vår kommer ett utbildningsmaterial kopplat till projektet bli tillgängligt för alla inom branschen. 
Smarta arbetskläder har förbättrat belastningsergonomin bland personal på företag i land. Nu prövas tekniken ombord i fartyg. Om det berättade Jörgen Eklund, professor emeritus vid Kungliga tekniska högskolan.

Forskningsprojektet Smarta arbetskläder handlar om att med teknikens hjälp försöka förbättra ergonomin för personalen inom intendenturen ombord i färjor. Projektet leds av Jörgen Eklund, professor emeritus vid Kungliga tekniska högskolan, som var på plats under San-konferensen och berättade om studien. Mätningarna i projektets första del är nu genomförda och även om slutrapporten väntas först i augusti 2024, kan forskarna redan nu se vissa resultat. Bland annat framgår det att arbetsrotation minskar risken för skadlig belastning på kroppen. Det berättar Jörgen Eklund i en intervju efter konferensen. 

– Resultaten visar tydligt att om man har mycket arbetsrotation blir helheten ganska bra. Det är ett av våra viktigaste resultat. Det finns många arbetsmoment ombord som vi ser är besvärliga om man gör dem under ett helt arbetspass, som att dammsuga heltäckningsmattor i restauranger eller att städa hytter. Men om man varierar arbetet minskar belastningen betydligt. 

 Kläderna består av specialsydda kroppsnära tröjor med sensorer som mäter arbetsställningar och rörelser i överarmar och rygg under arbetets gång.

Mätningarna genomförs på två fartyg, Viking Lines M/S Viking Cinderella och Destination Gotlands M/S Gotland, med hjälp av så kallade smarta arbetskläder. Kläderna består av specialsydda kroppsnära tröjor med sensorer som mäter arbetsställningar och rörelser i överarmar och rygg under arbetets gång. Data från sensorerna lagras i en mobiltelefon under arbetspasset och direkt efter mätningen kan en översiktlig analys tas fram på mobiltelefonen. 

Forskarna kan också i efterhand mer ingående bedöma om de uppmätta arbetsmomenten och arbetsuppgifterna innebär risk för belastningsskador. Inom projektet tar forskarna också fram förslag på hur belastningsergonomin bland intendenturpersonalen kan förbättras.

En metod att minska belastningen är alltså att rotera mellan arbetsuppgifter, men det kan också ske genom tekniska förändringar. Ett exempel är städning av badrummen i hytterna. För att kunna rengöra badrumsgolven måste den som städar först böja sig ner och lyfta upp toalettborsten från golvet. Efteråt måste personen i fråga ställa tillbaka toalettborsten. Det genererar många ryggböjningar under ett arbetspass. 

– Om man istället monterar upp toalettborstehållaren på väggen så slipper man det här. Då kan man skura golvet utan att behöva böja ryggen lika ofta, samtidigt som jobbet kan utföras lite enklare och effektivare, säger Jörgen Eklund.  

Projektet Smarta arbetskläder går nu in i nästa fas. Där får studiedeltagarna testa ett system för arbetsteknikträning. Med mätsensorer i form av bindlar som fästes runt överarmar och bålen ger tekniken direkt feedback på de rörelser som deltagaren utför. Feedbacken består av vibrationer i bindlarna som talar om hur mycket man lyfter eller böjer kroppen. 

– Om man lyfter armarna mer än 30 grader får man en lätt pulserande vibration. Lyfter man dem över 60 grader blir vibrationen starkare och mer ihållande. Samma sak sker om man lutar sig framåt. Böjer man ryggen mer än 20 grader får man en lätt vibration i bålen. Böjer man sig mer än 45 grader blir vibrationen starkare, säger Jörgen Eklund. 

Den omedelbara återkopplingen på kroppsrörelserna har i tidigare forskningsprojekt visat sig vara en effektiv metod för att lära in bra arbetsteknik, enligt Jörgen Eklund. Ambitionen när man tränar arbetstekniken är att sträva efter att hålla mängden vibrationer på en låg nivå för att därigenom uppnå en god ergonomi. 

Under våren kommer ett utbildningsmaterial kopplat till projektet Smarta arbetskläder tas fram och göras tillgängligt utan kostnad.

Följande arbetsmoment har undersökts i studien:

• Dammsugning. 
• Hyttstädning.
• Lagerhantering med lyft.
• Arbete i butik. 
• Taxfree preorder
(hanteringen av varor som beställs av passagerare och levereras direkt till bildäck). 
• Matservering. 
• Avplockning av tallrikar i restaurangen.
• Diskning. 
• Arbete i barer. 
• Arbete i byssan.

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook