Enkla och tydliga mallar för riskanalyser. Förslag på hur risker undersöks metodiskt och texter som förklarar vikten av att göra det. På Wallenius uppdrag utarbetar styrman Ida Larsson ett tydligare koncept för arbetsmiljö- och säkerhetsarbete i rederiet.
Att det krävs riskanalyser inför farliga arbeten ombord känner förmodligen de flesta till. Men hur de ska genomföras, hur riskernas allvarlighetsgrad ska bedömas och hur ofta de ska göras är kanske inte lika självklart. Hos Wallenius Marine pågår ett projekt för att underlätta risk-bedömningar och göra dem mer enhetliga mellan fartygen. Arbetet drivs av Ida Larsson, vanligtvis tredjestyrman på Fedora, men som sedan i våras tjänstgör tillfälligt på huvudkontoret i Stockholm. Hon är övertygad om att det nya systemet kommer att leda till bättre analyser.

Mer stöd
– Man får mycket mer stöd för hur bedömningarna ska göras och jag har lagt in förslag på olika metoder som kan användas. Att det systematiska arbetsmiljö-
arbetet blir digitalt, läggs ut på vårt intranät och integreras med underhållsprogrammet kommer att ge bättre överblick och större möjlighet att lära av varandra.
Ida Larsson har tagit fram en ny mall för riskanalyser. Där bedöms risken för att något ska hända under ett specifikt arbete efter en femgradig skala, från väldigt liten risk till att något sannolikt kommer att inträffa. Sedan görs en motsvarande bedömning av konsekvensen om något händer, även den enligt en skala från ett till fem. Slutligen multipliceras risken med konsekvensen. Blir summan fyra eller större krävs åtgärder och en dokumenterad handlingsplan samt en ny bedömning och uträkning.
– Ta exempelvis arbete på hög höjd där någon ska upp i masten. Det kanske är kallt och isigt och risken att falla bedöms till en fyra. Skadorna om någon ramlar kan bli mycket allvarliga och konsekvensen får därför en femma. I handlingsplanen skriver man att sele ska användas och efter det görs en ny bedömning. Risken att falla är fortfarande en fyra, men med sele har konsekvensen sjunkit till en etta och arbetet kan därför utföras, säger Ida Larsson.
Analysblanketten har försetts med korta förklaringar om hur risker och konsekvenser ska bedömas.
– Någon kanske tycker att skära sig är en femma medan en annan anser att det är när båten sjunker. Man behöver något att gå efter för att bedömningarna ska bli likvärdiga.
– När riskbedömningar görs är det inte bara personskador man ska ta hänsyn till utan också de psykosociala riskerna, maskinella skador, oljespill och förseningar, säger Ida Larsson.
Enligt arbetsmiljölagen ska en riskanalys göras inför varje arbete som kan medföra olyckor eller ohälsa. Ombord utförs en mängd riskfyllda arbeten varje vecka, men om en skriftlig analys ska genomföras vid varje sådant tillfälle finns risk att det till slut blir slentrian och att analyser görs utan eftertanke. För att motverka det har Ida Larsson lagt till ett analysstöd med exempel på faktorer som kan förändras från dag till annan. Det kan handla om trötthet, väder, isbildning och sjögång.
– När jag har pratat med folk ute på båtarna har man inte alltid ansett att simpelt varit bäst. Man tycker att det ska vara lite mer komplicerat för att man ska bli tvungen att tänka till, säger Ida Larsson.
Riskanalys inte alltid nödvändig
Alla arbeten kommer heller inte att kräva en riskanalys; vilka det blir är fortfarande under bedömning. Arbetsuppgifterna klassas efter en tregradig färgskala där rött kräver omgående analys och grönt innebär att uppgiften kan utföras utan bedömning. Däremellan finns ett gult fält för arbeten som fortfarande väntar på att kategoriseras.
– De gula tillhör en skuggzon som vi ännu inte tagit ställning till. Ta exempelvis att sätta lotslejdare. Det är ett jobb som utförs ofta och har vissa risker, men kanske måste man inte göra en ny analys varje gång.
Riskbedömningar har gjorts även tidigare inom Wallenius, men analysmallarna har varit mindre nyanserade och dokumentationen har förvarats i pärmar. Arbetet kommer nu att föras in i det digitala underhållssystemet som finns ombord på varje fartyg och som styrs centralt.
– Meningen är att man ska gå tillbaka och titta på hur man gjorde sist och vilket resultat det blev. Sedan kan man bygga vidare i nästa analys och ta arbetet ett steg längre, säger Ida Larsson.
Att kunna se varandras analyser är en sporre i sig, tillägger hon.
– Ombord är man lite tävlingsinriktad och man vill gärna vara bättre än systerbåten. Ser man att någon annan gjort en bra analys vill man gärna göra en som är ännu bättre.
Kopplat till analysmallen finns texter som kan användas som stöd i arbetet. På rederiet vill man ha så kompletta analyser som möjligt.
– Ska någon ut och måla vill man se en analys av hela händelseförloppet, från det att man ställer sig och blandar färg till att man går ut och målar. Det är lätt att bli hemmablind för riskerna på det egna fartyget och då är det bra att kunna se vilka bedömningar som andra gjort, säger Ida Larsson.

Erfarenhet och kunskap ombord
I sitt arbete har hon utgått från arbetsmiljölagen, men hon har också haft mycket kontakt med besättningarna på flera av rederiets fartyg. Det har varit ett sätt att ta tillvara den erfarenhet och kunskap som finns ombord, säger Ida Larsson.
– Jag har pratat med kanske 15 personer på olika båtar och befattningar som kommit med jättemycket bra input. Kontakten med båtarna har också hjälpt till att skapa en acceptans för systemet som kan leda till att man faktiskt kommer att vilja använda det.
För att öka förståelsen för varför riskbedömningar har betydelse ska information om arbetsmiljölagen och texter från Arbetsmiljöverkets hemsida läggas in i rederiets intranät. Paragraferna har Ida Larsson kompletterat med förklarande texter.
– Jag har bland annat gjort en ordlista som beskriver begrepp som kanske inte är allmänt kända. Exempelvis tror jag inte att det är många av våra filippinska besättningsmedlemmar, och kanske inte alla svenskar heller, som vet hur AFA Trygghetsförsäkringar fungerar. Dessutom har vi översatt allt material till engelska så att alla ombord kan ta del av det.
Mallar och dokument för riskanalyser ska läggas in i underhållssystemet och texterna från Arbetsmiljöverket ska placeras i kvalitetsmanualen. Att man ombord har tillgång till materialet är en stor fördel, säger Wallenius Lines informationschef, Cecilia Kolga.
– Det är väldigt många som läser på vårt intranät när de är på sjön; man har gott om tid när man går över Stilla havet. Men systemet ger även oss på kontoret en bättre överblick och det kommer att fungera som en erfarenhetsbank som man kan sammanställa fakta och statistik från.
Projektet har heller inte medfört några merkostnader, enligt Cecilia Kolga.
– Vi har inte köpt in några nya system utan använder dem vi redan har. På det sättet kan man säga att det här är en ren vinst eftersom vi utnyttjar våra resurser ännu bättre.
I mitten av oktober ska Ida Larsson vara klar med sitt arbete.
Linda Sundgren