Cecilia Österman: Att satsa på arbetsmiljö är en lönsam investering

Är arbetsmiljösatsningar ekonomiskt lönsamma? Den frågan ska doktorand Cecilia Österman besvara i ett nystartat forskningsprojekt.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Är arbetsmiljösatsningar ekonomiskt lönsamma?
Den frågan ska doktorand Cecilia Österman besvara i ett nystartat forskningsprojekt.

Efter tio år till sjöss och anställningar vid både varv och på Arbetsmiljöverket har sjöingenjör Cecilia Österman fått en doktorandtjänst. På Institutionen för sjöfart och marin teknik vid Chalmers i Göteborg ska hon nu få förena sina två stora intressen – sjöfart och arbetsmiljö.
– Sjöfarten är en fantastisk bransch, dynamisk och internationell, och arbetsmiljöfrågor är så oerhört viktiga. Det ska verkligen bli spännande att få gå på djupet med det här, säger hon.

Cecilia Österman
Ålder: 37
Bakgrund: Sjöingenjör med tio år till sjöss, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket, arbetsmiljöingenjör vid Muskö örlogsvarv, skribent på Svensk Sjöfarts Tidning.
Nuvarande uppdrag: Doktorand vid institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Sedan december i fjol är hon adjungerad i SAN:s styrelse.
Arbetsmiljö är viktigt därför att:
En bra arbetsmiljö är en förutsättning för att vi ska kunna göra ett bra jobb. Vi måste få rätt verktyg att arbeta med och det gäller både bokstavligt och bildligt talat. Välfungerande maskiner och adekvat utrustning är viktigt men vi måste också utrustas med rätt kompetens som matchar våra arbetsuppgifter.

Forskningsområdet, att studera ett eventuellt samband mellan satsningar på arbetsmiljö och företagens lönsamhet, har hon till stor del fått bestämma själv. Ämnesvalet grundar hon på sin mångåriga erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom både sjöfart och landbaserade företag.
– Arbetsmiljön åker lite sidovagn. Företagens fokus ligger på lönsamhet och produktion, vilket man i och för sig kan förstå, och därför är det också viktigt att lyfta arbetsmiljöfrågorna till den nivån, säger hon.

Första studien inom området
Ingen har tidigare granskat kopplingen mellan arbetsmiljö och lönsamhet inom sjöfarten på det sätt som Cecilia Österman nu ska göra. Däremot har det gjorts en del sådana studier inom landbaserade företag.

Hennes favoritexempel är från SSAB:s stålverk i Luleå. Där var den fysiska arbetsmiljön rent bedrövlig. Vid smältugnarna var det oerhört hett samtidigt som det drog isande kallt från de öppna dörrarna. Arbetet var tungt och skitigt och många sjukskrev sig. Företaget bestämde sig för att satsa elva miljoner på att förbättra arbetsmiljön, en insats som sedan följdes upp av en forskare under tre års tid.

– Folk slutade att sjukskriva sig och plötsligt hade man en övertalighet på 20 procent. Driftsstoppen blev färre och man hade inte ett enda större haveri. På 2,2 år hade satsningen återbetalat sig och därefter gjorde företaget direkta besparingar på fem miljoner per år. Det som företagsledningen hade sett som en ren utgift var i själva verket en mycket lönsam investering.

Cecilia Österman hoppas att hon snart ska ha ett lika bra exempel att lyfta fram från sjöfarten. Och att det finns ett samband mellan arbetsmiljöinsatser och vinstökningar är hon övertygad om.
– För mig är det självklart att den kopplingen finns. Jag hoppas kunna bevisa det för andra också.

Gedigen sjöfartsbakgrund
Hon är född i Stockholm och har en gedigen bakgrund inom områdena sjöfart och arbetsmiljö. Med en pappa inom marinen blev hon under gymnasietiden den första praktikanten någonsin på ett svenskt örlogsfartyg. Hon trivdes så bra på sjön att hon beslöt att hoppa av fyraårig teknisk linje för att istället börja på drift- och underhållslinjen. Praktiken gjorde hon på Rosa Blanca som gick till Sydamerika och efter den resan var hon övertygad om att hon hamnat i rätt bransch.

– Vi gick till länder som Uruguay, Argentina och Brasilien och hade ganska gott om tid i hamnarna. Jag lärde mig massor och träffade många fantastiska och kunniga människor. När vi kom tillbaka till Göteborg efter fyra månader ville jag knappt gå iland, berättar hon.

Arbetsmiljö fascinerade
Efter några år till sjöss läste hon vidare till sjöingenjör i Göteborg och jobbade sedan inom olika rederier innan hon beslöt att göra något annat.
– En arbetsmiljöingenjör hade varit ombord och haft asbestkurs med oss. Jag tyckte det verkade himla intressant så jag bestämde mig för att utbilda mig till arbetsmiljöingenjör.
Hennes breda erfarenheter från tiden som arbetsmiljöingenjör och senare även arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket i kombination med åren till sjöss kommer väl till pass i hennes nystartade forskning. Om fem år ska avhandlingen vara klar.

Linda Sundgren

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook