Under hösten kom första numret av Transporstyrelsens tidskrift Sjötendenser. I den lyfts bland annat sjösäkerhetsfrågor fram i ett bredare sammanhang och med djupare analyser. Första numret fokuserade på sjösäkerhetsarbetet i kölvattnet av Estonia-katastrofen. Nedan följer ett utdrag. På www.transporstyrelsen.se samt www.san-nytt.se finns Sjötendenser att läsa som pdf.

Estonia och säkerhetskulturen

Estoniaolyckan satte strålkastarljus på vad man kan kalla säkerhetskulturella frågor. Det är uppenbart att Estonias bogramp inte uppfyllde kraven på en kollisionsskottsförlängning, men den tycks ha accepterats av svenska och finska myndigheter. Vad detta berodde på går inte att få fram. Det finns ingen dokumentation och inga dispensbeslut som visar hur man hade tänkt när man godtagit ramperna. En annan utestående fråga är varför fartområdet för Viking Sally/Estonia ändrades i det internationella passagerarfartygscertifikatet. Det finns inget beslut av finsk eller estnisk myndighet att så skulle ske, utan det förefaller som om begränsningen bara föll bort. Den tredje kulturella frågan gäller olyckor med bogvisir eller bogportar. När Estonias bogvisir föll av var det inte första gången ett fartyg drabbades av det. Mellan 1975 och 1986 inträffade 16 allvarliga tillbud med bogvisir eller bogportar på passagerar- eller lastfärjor i Östersjön, men det är uppenbart att ansvariga säkerhetsmyndigheter inte dragit lärdom av detta. Någon systematisk analys eller uppföljning förekom inte. Det är troligt att flera av de utestående frågorna härrör från brister i fråga om säkerhetskulturen. Idag har dock säkerhetskulturen förbättrats inom sjöfarten och de flesta organisationer inom sjösektorn arbetar aktivt med att förbättra sig ytterligare.