Gods skulle lossas från ett Roro-fartyg med hiss mellan nedre däck, huvuddäck och en port för lastning och lossning på sidan. Hissen hade placerats som en ramp där gods lyftes upp från fartyget och
lossades från landsidan. En matros upptäckte delar av en pall som låg på hissen och beslutade sig för att rensa undan dem. Han placerade trucken vid sidan av hissen, lyfte upp gafflarna på lagom höjd och klättrade därefter upp. När han skulle kliva upp från gafflarna till rampen snavade han och föll ner i hisshålet mot nedre däck, ett fall på åtta meter. Han fick ett flertal frakturer på olika ställen och tillbringade en längre tid på sjukhus. Företaget hade uppmärksammat risken att falla i samband med lastning och lossning i sin SMS och matrosen som föll var en erfaren yrkesman. Trots detta tog han beslutet att klättra vid hålet på gafflarna till trucken för att komma upp på rampen utan någon form av säkerhetssele eller korg till trucken. Mest troligt ville han vinna tid genom att ta risken att klättra utan skydd.

Gemensamt för olyckorna ovan är att besättningsmannen känt sig stressad av olika anledningar. De har skyndat sig utan att ta hänsyn till den trånga och ibland farliga miljö som råder ombord på ett fartyg. Besättningsmännen har eventuellt heller inte förstått fullt ut vad det de gör innebär i form av risker alternativt underskattat faran. Det är en utmaning för såväl arbetsgivare som anställda att upprätthålla nivån på säkerheten i det dagliga arbetet. Det är viktigt att ha en öppen och kontinuerlig dialog om vad det finns för risker, framför allt i den specifika miljön på just det egna fartyget. Ett sätt att undvika många faror kan vara att låta de som utför arbetet ombord vara mer delaktiga i samband med ombyggnationer och nybyggen så att utrymmena designas för att kunna användas effektivt och säkert i det dagliga arbetet.