Flaggan gör stor skillnad

I nummer 3 2009 av San-nytt har vi valt att vända blickarna utåt för att titta närmare på de förhållanden som råder ombord på fartyg inom världshandelsflottan. Vilka flaggor erbjuder bra arbetsförhållanden och vilka är värstingarna? Några entydiga svar på de frågorna går kanske inte att ge, eftersom förhållandena ombord kan skifta rätt rejält mellan olika fartyg under samma flagg.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

I nummer 3 2009 av San-nytt har vi valt att vända blickarna utåt för att titta närmare på de förhållanden som råder ombord på fartyg inom världshandelsflottan. Vilka flaggor erbjuder bra arbetsförhållanden och vilka är värstingarna? Några entydiga svar på de frågorna går kanske inte att ge, eftersom förhållandena ombord kan skifta rätt rejält mellan olika fartyg under samma flagg. Att vissa flaggor har fler under­måliga fartyg än andra är ändå klart.

I reportaget från Da Hua följer vi med den erfarna ITF-inspektören Annica Barning på fartygsbesök i Norrköpings hamn. I bilen på väg dit berättar hon att hon aldrig lånar toaletterna på de fartyg hon kontrollerar. ”Jag lovar dig, det vill man inte”, säger hon, vilket säger en del om hur boendemiljön kan te sig under bekvämlighetsflagg.

Bättre och sämre exempel

En del nationer försöker ändå att höja kvalitén på sina flottor. Malta är ett sådant exempel. Inför EU-medlemskapet gjorde regeringen där en utrensning av landets fartygsregister, vilket tog dem från Paris MOU:s grå lista till den vita.
Även om Malta fortfarande är klassad som en bekvämlighetsflagg, berättar de fackliga företrädarna på ön att det är betydligt bättre förhållanden på Malta-flaggade fartyg idag jämfört med för tio till femton år sedan.
Landets transportminister Austin Gatt säger att Malta visserligen förlorade en hel del fartyg under upprensningen, men att registret har fortsatt att växa även efter åtstramningarna.

Men tyvärr finns det också gott om exempel på riktigt risiga fartyg och ytterst tvivelaktiga flaggor inom världssjöfarten. Paris MOU:s svarta lista toppas av Nordkorea, Bolivia och Albanien. Av deras fartyg som kontrollerades mellan 2006 och 2008 fick över en tredjedel nyttjandeförbud.

Rostigt, oljigt och miserabelt

På Paris MOU:s hemsida finns åtskilliga bilder på sönderrostade och neroljade fartyg med livbåtar och brandpumpar som inte fungerar och miserabla sanitära förhållanden.
Kanske är det så att ILO:s maritima superkonvention, som Sverige förhoppningsvis snart ska underteckna, kommer att bidra till att göra verklig skillnad för dem som jobbar till sjöss. Det behövs.

Linda Sundgren

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook