Kemiska ämnen kan orsaka sjukdomar

Ombord i fartyg finns kemiska ämnen som kan vara skadliga för hälsan. Även om medvetenheten kring den här sortens arbetsmiljöproblem ökat med åren kvarstår risker och ibland sker förändringar som skapar nya problem.
År 2012 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dieselavgaser i samma rikskategori som asbest och arsenik.

Ombord i  fartyg förekommer kemiska arbetsmiljörisker på i stort sett alla avdelningar. Det handlar om rengöringsmedel inom städet, dieselavgaser på roro-däck, olja i maskinrum och partiklar från slipar, svetsar och sängkläder, bara för att nämna några av dem. Att kontakt med kemiska ämnen kan leda till hälsoproblem är känt sedan länge. 

Exempelvis kan rengöringsmedel och vattenbaserade målarfärger leda till eksem på huden. Inandning av partiklar kan ge skador på lungorna, tvåkomponentsfärg kan orsaka astma och asbest kan leda till cancer, redan i mycket låga doser. En annan välkänd kemisk riskfaktor är diesel. Dieselavgaser är konstaterat cancerframkallande och 2012 placerade Världshälsoorganisationen, WHO, diesel i samma riskkategori som asbest och arsenik. Tidigare forskningsstudier inom sjöfarten har visat en förhöjd cancerrisk bland sjömän. 

Framför allt gäller det teknisk personal i maskinrum som exponeras för diesel och oljor i samband med exempelvis provtryckning av ventiler, läckage eller vid rengöring av maskindelar. Även bland sjömän som arbetade på tankfartyg längre tillbaka i tiden, innan systemen för lastning och lossning blev slutna, finns en förhöjd cancerrisk. Vid Arbets- och miljömedicin på Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, pågår nya forskningsprojekt med koppling till kemiska arbetsmiljörisker ombord. En av studierna handlar om förekomsten av cancer bland sjömän generellt, alltså inte bara dem som arbetar i den tekniska avdelningen. Forskningsledare är överläkaren Eva Andersson som under många år ägnat sig åt forskning inom sjöfarten. 

Flertalet av dem som ingår i studien har jobbat på olika typer av fartyg under sin tid till sjöss. 

– Det är en registerstudie med cirka 85 000 personer som varit registrerade som sjömän mellan 1985 och 2013, men sjukligheten i cancer har följts till 2020, säger hon. 

Eva Andersson hoppas att resultaten ska ge en tydligare bild av förekomsten av cancer hos ombordanställda med olika befattningar och inom olika avdelningar. Däremot tror hon att det blir svårare att koppla sjukdomsfallen till specifika fartygssegment eftersom personalrörligheten inom branschen är hög. 

–  Flertalet av dem som ingår i studien har jobbat på olika typer av fartyg under sin tid till sjöss. Det är egentligen bara de på passagerarfärjorna som brukar hålla sig till samma sorts fartyg. Bland övriga är det bara runt tio procent som inte bytt mellan olika fartygstyper och eftersom det vi ser i våra studier är resultatet av den samlade exponeringen under ett yrkesliv kommer det inte gå att säga något om risker kopplade till fartygen, säger Eva Andersson.  

En kemisk arbetsmiljörisk som fått ökad uppmärksamhet under senare år är partiklar. Partiklar kan finnas i allt från sot och damm till rengöringsmedel och avgaser. Håkan Tinnerberg är docent i yrkes- och miljöhygien och arbetar vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg. 

– De senaste 10 till 15 åren har det blivit alltmer fokus på partiklar och partikelexponering, säger han. Både när det gäller partiklarna som sådana, men också utifrån vad partiklarna består av.   

Även storleken på partiklarna spelar roll för vilken effekt de har på hälsan hos den som exponeras, förklarar Eva Andersson. Större partiklar gör generellt mindre skada eftersom de lättare fångas upp av kroppens skyddande hår i näsa och luftvägar. Mindre partiklar har kroppen svårare att värja sig mot och de kan tränga längre ner i lungorna. 

Vad partiklarna består av har betydelse eftersom de påverkar hälsan på olika sätt.

– Det har blivit mer och mer populärt att använda högtryckstvättar och sprayer, exempelvis i samband med städning. Det genererar små, små fina partiklar som kan ta sig långt ner i luftvägarna, säger Eva Andersson. 

Under våren planeras en pilotstudie för att testa ett instrument som kan mäta exponeringen av skadliga ämnen hos personal ombord. Studien genomförs av Helena Eriksson, överläkare och forskare vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg, tillsammans med Håkan Tinnerberg och Monica Lundh, universitetslektor vid Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers tekniska högskola. Fem sjömän kommer att utrustas med små dosor innehållande mätinstrument utanpå arbetskläderna som ska fånga upp ämnen från omgivningen. 

– Man bär dosan under hela den tid man är ombord samtidigt som man skriver dagbok om hur man arbetar, vilken typ av jobb man utför och vilken skyddsutrustning man använder. Vi ska främst titta efter partiklar, men även andra ämnen som kan förekomma, säger Håkan Tinnerberg. 

I ett första skede handlar det om att undersöka om tekniken fungerar som avsett. Faller projektet väl ut planerar forskarna för en mer omfattande studie om exponering för kemiska ämnen ombord. Helena Eriksson har tidigare (2020) publicerat en studie om dödlighet i hjärt-kärlsjukdom bland sjömän. Den visade att män under 46 år som arbetat som sjömän i tio till tjugor år har en markant förhöjd risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än befolkningen i allmänhet. Det gäller personal inom alla fartygssegment utom passagerarfärjor. Nu håller hon på med en ny studie om dödlighet bland sjömän där samtliga dödsorsaker ingår, även olyckor och självmord. 

– Jag kan inte säga något om resultaten i det här läget mer än att det inte är utan risk att arbeta ombord, säger Helena Eriksson.

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook