Transportstyrelsen har på uppdrag av regeringen analyserat arbets- och levnadsvillkor ombord på svenska och utländska fartyg i svenska farvatten. I rapporten, som publicerades den 30 april, beskrivs förekomst av bland annat trötthet, hög arbetsbelastning, trakasserier och maktförhållanden ombord på fartyg. 

– Vår slutsats är att problemen i första hand inte bottnar i att regelverken som styr säkerhet och arbetsmiljö är för svaga, säger Jenny Blomberg, projektledare på Transportstyrelsen. Visst kan man behöva skruva lite på vissa regler, men vår uppfattning är att det i första hand är regelefterlevnaden och tillsynen som behöver bli bättre. 

Utredarna har gjort en genomlysning av de senaste tio årens (2010–2019) sjöolyckor och tillbud på svenska fartyg och på utländska fartyg i svenska farvatten. Av de 2 425 inrapporterade fallen låg den mänskliga faktorn, organisatoriska problem eller bristande kommunikation och rutiner bakom 44 procent. En av orsakerna till det kan vara okunskap bland redare och ombordanställda om systematiskt arbetsmiljöarbete och en osäkerhet kring hur man arbetar med organisatoriska frågor.  

Vår slutsats är att problemen i första hand inte bottnar i att regelverken som styr säkerhet och arbetsmiljö är för svaga.

– Ett av våra åtgärdsförslag handlar om att öka kunskapen om systematiskt och organisatoriskt arbetsmiljöarbete ute i branschen. Exakt hur det ska gå till har vi inte beslutat om, men vi tror att det skulle vara en viktig åtgärd för att komma åt problemen, säger Jenny Blomberg. 

Enligt utredningen behöver även tillsynen av arbetsmiljön på fartygen stärkas och inspektörernas kunskap om systematiskt arbetsmiljöarbete förbättras. 

Tidigare forskning visar att inspektörens egen bakgrund och erfarenheter spelar roll för vilket område som hamnar i fokus under en tillsynsförrättning. En inspektör som själv har arbetat i maskinavdelningen har förmodligen större sannolikhet att upptäcka brister kopplade till fartygets framdrift än inspektörer med andra erfarenheter. I rapporten konstateras att Transportstyrelsens inspektörer i huvudsak har teknisk bakgrund och att det skulle kunna bidra till att sociala och organisatoriska briser inte alltid uppmärksammas. 

– Vi ser att det finns ett behov av att öka kunskapen om systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatoriska frågor även bland våra inspektörer. Det är också ett av de åtgärdsförslag vi lämnat till regeringen, säger Jenny Blomberg. 

En annan fråga som utredningen lyfter fram är underrapporteringen av olyckor och tillbud på fartygen. Enligt lag är befälhavaren skyldig att rapportera in händelser och olyckor som sker ombord till Transportstyrelsen, men myndigheten har under flera år flaggat för en betydande underrapportering av händelser. Effekten blir en ofullständig bild av säkerhetsläget och ett sämre underlag för planering av fartygsinspektioner. Enligt utredningen finns det troligen flera orsaker till den sviktande rapporteringsviljan. Något som framkommit i samband med de branschdialoger som genomförts under arbetet med uppdraget, är att sekretesskyddet för den som rapporterar skulle kunna vara för svagt. Ett annat problem är att det finns en otydlighet kring hur rapporteringen går till och när och vad som ska rapporteras.  

– Vi vill bland annat se över sekretesskyddet i samband med inrapportering och om det möjligen behöver stärkas. Vi vill också undersöka om det finns ett behov av förtydliganden i sjölagen och i arbetsmiljölagen när det gäller rapportering, säger Jenny Blomberg. 

Om samtliga våra förslag genomfördes skulle det bidra till en säkrare, effektivare och mer hållbar sjöfart.

Bland de elva åtgärdsförslag för bättre arbets- och levnadsvillkor som presenteras i rapporten finns införandet av regionala skyddsombud i den nationella sjöfarten. Enligt utredningen kan det ibland vara svårt för personalen ombord att ta upp problem i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön med befälhavaren på det egna fartyget, framför allt på mindre fartyg med små besättningar. Att vända sig till ett regionalt skyddsombud, som inte arbetar ombord, kan i vissa fall uppfattas som mindre känsligt.  

En del av de problem som beskrivs i rapporten förekommer på såväl svenska som utländska fartyg. Dit hör sådant som hög arbetsbelastning, maktstrukturer och trakasserier. Men det konstateras också att vissa utländska fartyg särskiljer sig genom att ha mycket dåliga förhållanden ombord. I vissa utländska fartyg är det exempelvis vanligare att det fuskas med vilotidsjournalser och att man bryter mot vilotidslagstiftningen, säger Jenny Blomberg. 

Utredningen är nu under beredning på regeringskansliet och det är upp till regeringen att besluta om vilka åtgärdsförslag som eventuellt ska genomföras. 

– Om samtliga våra förslag genomfördes skulle det bidra till en säkrare, effektivare och mer hållbar sjöfart. Det skulle inte lösa alla problem men i alla fall ta oss en bit på väg, säger Jenny Blomberg. 

Delmålen för regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 är följande:

• Ett hållbart arbetsliv – alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv.
• Ett hälsosamt arbetsliv – arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande.
• Ett tryggt arbetsliv – ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet.
• En arbetsmarknad utan brott och fusk – en bristfällig arbetsmiljö ska aldrig vara ett konkurrensmedel.

Några av de elva åtgärdsförslag som Transportstyrelsen presenterar i rapporten om arbets- och levnadsvillkor ombor-d:

• Transportstyrelsen ska utvärdera och besluta om en ny strategi för svensk sjöfartstillsyn baserad på verksamhetskontroll genom systemtillsyn. 
• Transportstyrelsen ska internt öka sin förståelse för följande områden samt vilken betydelse dessa har för såväl sjösäkerheten som för arbets- och levnadsvillkor ombord: systematiskt arbetsmiljöarbete, säkerhetsorganisation och systematiskt sjösäkerhetsarbete samt organisatorisk och social arbetsmiljö. 
• Transportstyrelsen ska bidra till att öka förståelsen för säkerhetsorganisationen och säkerhetskulturen på fartyg i nationell fart, och dess påverkan på sjösäkerheten.  
• Transportstyrelsen ska utreda behovet av och möjligheten att återta hela eller delar av tillsynen kopplad till ISM-koden från de erkända organisationerna för de rederier och fartyg som i dagsläget har delegerad tillsyn kopplat till denna kod. 
• Transportstyrelsen bör möjliggöra inrättandet av regionala skyddsombud genom ett tillägg i 4 kap 11 § fartygssäkerhetslagen.  
• Transportstyrelsen ska utöka sitt samarbete med andra relevanta myndigheter kring frågor som rör tillsynen av sjöarbetskonventionen. 
• Relevanta myndigheter och organisationer, däribland Transportstyrelsen, ska utöka sitt samarbete i syfte att upptäcka briser som kan leda till sjösäkerhetsrisker. 
• En utredning om och hur transportköpares förutsättningar att välja hållbara sjötransporter kan öka, bör tillsättas. 
• Transportstyrelsen ska i det internationella arbetet inom sjöfartsområdet särskilt bevaka och arbeta för att öka medvetandegraden kring frågor som rör arbets- och levnadsvillkor ombord.