Sömnbrist är inget stort problem på fartyg med trevaktssystem. Däremot går motivationen ner under längre törnar vilket kan påverka den sociala miljön ombord. Det framgår av slutrapporten i det omfattande forskningsprojektet Martha.

I Marthaprojektet har trötthet och fatigue hos besättningar ombord på trevaktsfartyg i Europa- och oceanfart undersökts. Något utbrett problem med för lite sömn kunde forskarna inte se hos de 973 befäl och manskap som deltog i undersökningen.

– Fick man för lite sömn ena dygnet kunde man oftast ta igen det ganska snabbt, många gånger redan dagen efter, säger Wessel van Leeuwen vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet som arbetat i projektet.

Däremot såg forskarna andra effekter hos sjömännen i form av fatigue. Fatigue beskriver ett tillstånd som kan uppstå efter en längre tid av trötthet, hårt arbete och eller sociala påfrestningar. Hos den som drabbas ökar risken för en rad hälsoproblem såsom insomningssvårigheter, sömnapné och infektioner.

Social isolering

Symptomen på fatigue kan visa sig på olika sätt, däribland genom bristande motivation. Det här var något som forskarna i Marthastudien såg tydliga tecken på hos deltagarna.

– Ombord lever man i en socialt isolerad miljö. Under några veckor är det här sällan något problem, men med tiden kan det bli svårare att fungera tillsammans. Överseendet med en kollega som har en dålig dag minskar och det uppstår lättare konflikter, säger Wessel van Leeuwen.

När det sociala livet påverkas kan sådant som tidigare inte varit något problem, bli en grogrund för osämja.

– Det kan uppstå motsättningar mellan olika grupper ombord. Motivationsbrist skulle också kunna påverka arbetet genom att man inte vill göra mer än det absolut nödvändigaste, men det var inget vi tittat på i Marthastudien, säger Wessel van Leeuwen.

I undersökningen deltog fartyg från fyra rederier, två europeiska och två kinesiska. Besättningarna var ombord mellan tre och sex månader. Varje vecka fick deltagarna fylla i ett formulär med frågor om trötthet, välmående och det sociala livet.

I början av undersökningsperioden uppgav många, framför allt befälen, att de trodde att de skulle vara tröttare i slutet av resan än då de mönstrade på, men så inte var fallet.

– Det här stämmer överens med resultat från andra studier som tyder på att trötthet inte ackumuleras över tid. Har man sovit mindre än vanligt eller jobbat hårdare kompenserar kroppen det genom utökad djupsömn. Men det finns en undre gräns. Får man mindre än fem timmars sömn ackumuleras sömnbristen redan efter en eller två dagar, säger Wessel van Leeuwen.

Också dem som är ombord riktigt länge upplever med tiden trötthetsproblem. Efter 25 veckor syns en markant ökning av antalet sjömän som känner sig trötta och börjar få svårt att hålla sig vakna under arbetstid.

– Miljön ombord kan bli påfrestande i längden och stress och konflikter kan i sin tur påverka hur man sover, säger Wessel van Leeuwen.

Även det faktum att många sjömän känner sig utmattade när de kommer hem och behöver tid för återhämtning beror mer på sociala påfrestningar än långvarig sömnbrist, menar Wessel van Leeuwen.

– Det handlar mycket om omställning och anpassning. När man kommer hem och det är tyst och lugnt slappnar man av och känner sig trött. Det är ungefär som de första dagarna på semestern för en landanställd.

I tidigare undersökningar, där man studerat fartyg med tvåvaktssystem och kustnära sjöfart med täta hamnanlöp, har höga trötthetsnivåer uppmätts.

– Sömnbrist kan vara ett större problem på fartyg med tvåvaktssystem medan de som går trevakt och i längre fart upplever andra effekter, som exempelvis sjunkande motivation. Just motivationen är något vi planerar att titta närmare på i kommande studier, säger Wessel van Leeuwen.

Ett kuriöst resultat som överraskade forskarna i Marthaprojektet var det stora antal sjömän som uppgav att de var morgonmänniskor.

– För befolkningen som helhet är det betydligt färre som uppger att de är morgonmänniskor än deltagarna i vår studie. Om det hänger samman med de vaktsystem man tillämpar ombord eller något annat vet vi inte, säger Wessel van Leeuwen.

I slutet av januari diskuterades resultaten från Martharapporten i IMO (National maritime organization).

Om sömn

Vi ägnar ungefär en tredjedel av dygnet åt att sova. När vi sover stängs de normala tankeprocesserna av och en större del av hjärnans celler ägnar sig åt återhämtning och återställande av den fysiska och psykiska balansen. De flesta människor behöver cirka sju timmar sömn per dygn även om variationer förekommer. Brist på sömn leder till en ökad risk att drabbas av ett flertal sjukdomar, bland annat infektionssjukdomar, diabetes typ två och hjärt- och kärlsjukdomar. Sömnbrist hänger också samman med psykiska ohälsotillstånd som utbrändhet och depression.

Linda Sundgren