Att kombinera sjöfart med uppdrag inom andra näringar ger en välbehövlig distans, tycker arbetsmiljö­ingenjör Lars Sandberg.
– Det hindrar mig från att bli hemma­blind och bidrar till att jag kan göra intressanta jämförelser mellan olika branscher.

Som arbetsmiljöingenjör vid företags­hälso­vården Feelgood i Göteborg har Lars Sandberg mycket kontakter inom sjöfarten. Till kontorets kunder hör både små och stora rederier och mellan 20 och 30 dagar per år är han till sjöss. Däremellan blir det ett antal ombordbesök i hamnarna.
– Mina arbetstider är egentligen åtta till fem, men när man arbetar med sjöfart måste man vara flexibel. Har fartyget bara ett kort hamnuppehåll får man åka dit, oavsett veckodag eller tid på dygnet, säger han.

Lars Sandberg är väg- och vatteningenjör i botten, men redan då han under studietiden på Chalmers tekniska högskola extrajobbade inom sjukvården vaknade intresset för arbetsmiljö och omvårdnad. Det ledde till att han 1984 utbildade sig till skyddsingenjör, det som idag kallas arbetsmiljöingenjör.
– Jag fascineras av kopplingen människa och teknik och det är just sådant som jag får ägna mig åt som arbetsmiljö­ingenjör.

Tydlig organisation en fördel

För nio år sedan började han arbeta med kunder från sjöfarten. Han säger att det i hans profession finns många ­fördelar med sjöfarten jämfört med landbaserade verksamheter.
– Sjöfarten är tydlig i sin organisation. Ombord är det lätt att se vilken befattning olika personer har och när man väl har lärt sig vilka arbetsuppgifter som faller på olika befälsgrader vet man också vem man ska vända sig till i olika frågor.

Lars Sandberg arbetar framför allt med den fysiska arbetsmiljön. Det kan handla om att mäta buller, vibrationer eller ventilation, utbilda och coacha befäl och skyddsombud samt informera om nya lagar och regler. Inom den fysiska arbetsmiljön finns mycket att förbättra, säger han.
– I den landbaserade industrin har många risker byggts bort under senare år, men det är ofta svårare att göra ombord på grund av utrymmesbrist. Till sjöss måste också sjömännen själva lösa problem när de uppstår eftersom det inte går att bara ringa in någon utifrån. Dessutom jobbar man nära tunga, rörliga maskiner vilket ökar risken för allvarliga olyckor.

Lars Sandberg tar också hänsyn till det sociala klimatet ombord.
– Man måste sätta in alla uppgifter i sammanhanget människa–teknik–organisation. Att man som sjöman inte kan lämna sin arbetsplats på kvällen och gå hem gör sjöfarten speciell.
Lars Sandberg säger att arbetsmiljölagens inträde i sjöfarten har gjort hans arbete enklare. Numera finns det fler föreskrifter att hänvisa till och ett tydligare lagstöd för rekommendationer och insatser.
– Sjöfarten har goda förutsättningar att ta till sig det systematiska arbetsmiljö­arbetet. Framför allt eftersom man redan har system för det genom sms-­manualerna.

Arbetsmiljöns bästa för ögonen

Även om det är ombord som Lars Sandberg gör jobbet så går alla hans uppdrag via rederiernas personalavdelningar. Men hans roll ska vara den objektiva granskarens med arbetsmiljöns och hälsans bästa för ögonen.
– Det innebär att jag ibland säger sådant som folk inte vill höra. Det kan vara kostnader involverade och ibland har vi olika uppfattningar. Men det upplever jag inte som något problem. Integriteten är väldigt viktig i det här jobbet och det gäller både mot enskilda personer och mot företag.

Genom att inte ha ett förflutet till sjöss och parallellt arbeta med andra branscher än sjöfarten, tycker han sig ha en god distans till sina uppdragsgivare.
– Jag kommer inte för nära branschen och riskerar inte att hamna i beroendeställning. Det gör också att jag kan jämföra sjöfarten med andra näringar och komma med förslag på lösningar som man kanske inte tänkt på förut.

Linda Sundgren