”Med minskad exponering behövs inte medicinska kontroller”

Cecilia Österman, forskare vid Sjöfartshögskolan i Kalmar

 En belastningsergonomisk risk har för första gången tagit plats i regelverket om medicinska kontroller. Med tanke på att en stor andel av både olyckor och sjukdomar i arbetet orsakas av hög arbetsbelastning kan det tyckas märkligt att det dröjt så här länge.

Personer som jobbar med handintensivt arbete och riskerar att drabbas av belastningsbesvär ska erbjudas en särskild medicinsk undersökning. Syftet är att fånga upp risker i ett tidigt skede och skydda särskilt känsliga personer. 

Som alltid när nya regler börjar gälla är frågorna många om vad som gäller och hur det ska gå till i praktiken. Vilka jobb omfattas av reglerna? Hur mäter vi risken? Vem ska skickas på kontroll? För att inte gå vilse bland metoder och procedurer kan det vara bra att påminna sig om syftet med vårt arbetsmiljöarbete: att se till att ingen gör illa sig eller blir sjuk på grund av jobbet och skapa en god arbetsmiljö. Det innebär först och främst att minska exponeringen av det som kan vara skadligt. Den medicinska kontrollen ska snarast ses som den sista utposten, särskilt om den har föranletts av att någon redan drabbats av besvär. 

Ombord utförs dagligen massor av fysiskt belastande arbetsuppgifter, varav många är starkt handbelastande. Risken för arbetsskador finns där även om ett jobb inte faller inom ramen för den juridiska definitionen av hand-intensivt arbete. 

Så några ord på vägen: Missa inte målet! Innan du dyker ner i checklistor och beräkningar, fundera över om arbetsuppgiften behöver göras överhuvudtaget? Kan den skadliga belastningen i så fall minskas genom att jobba på andra sätt eller med annan utrustning? Finns det hjälpmedel? Funkar de att använda? Hinner vi ta rast och paus och får vi tillräcklig återhämtning? Åtgärda arbetsmiljöerna ombord och planera jobbet för en rimlig belastning. Med minskad exponering behövs inte medicinska kontroller.  

Karl om stiftelsens bidrag till arbetsmiljön ombord

”Utöver arbetsbelöningar och ekonomiska bidrag till enskilda sjömän och deras anhöriga stödjer vi sjömans- och sjöbefälsskolorna med utrustning och stipendier. Stiftelsen ger också bidrag till forskningsprojekt kopplade till arbetsmiljö och säkerhet ombord på fartyg. Bland de forskningsprojekt som Stiftelsen stödjer just nu finns ett om psykisk ohälsa bland sjömän samt ett nationellt forskningsprojekt om ökad brandsäkerheten på roro-fartyg.”

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook