Nya verktyg för säkrare riskbedömningar

Ett pågående forskningsprojekt ska ta fram verktyg för att underlätta riskbedömningen av handintensiva arbeten. Bedömningsverktygen består av flera delar och omfattar både en checklista och metoder för att mäta fysisk belastning på kroppen.
Peter Palm är ergonom och forskare vid Arbets- miljömedicin på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Handintensiva arbeten utmärks av upprepade, snabba handrörelser som utförs med kraft under en längre tidsperiod. Men att veta när handintensiva arbeten faktiskt riskerar att leda till skador kan vara svårt att avgöra. Arbetsmiljöverket anger inga exakta gränsvärden i sina föreskrifter och människors varierande fysik gör det vanskligt att säga när risk uppstår. Därför har forskare vid Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset i Uppsala inlett ett forskningsprojekt som syftar till att underlätta den här typen av riskbedömningar. Med checklistor, mätningar av muskelstyrka och skalor för självskattning hoppas de kunna göra det enklare för arbetsgivare och chefer att upptäcka riskfyllda arbetsmoment.   

– Vi ser att det finns ett behov av sådana här verktyg, säger ergonomen och forskaren Peter Palm som leder projektet. Sedan den nya föreskriften om handintensiva arbeten kom är det många företag och organisationer som hört av med frågor om hur riskbedömningar kan genomföras. 

Forskningsprojektet omfattar tre olika delar. Den första handlar om att utveckla en checklista som kan användas för att utröna var på en arbetsplats som handintensiva arbeten förekommer och vilka arbetsmoment som kan behöva undersökas vidare och åtgärdas. I projektets andra del ska forskarlaget ta fram ett bedömningsverktyg för att avgöra om en arbetsuppgift är skadlig eller inte. Det ska bland annat ske genom mätningar av muskelbelastningen i underarmarna som är den del av kroppen som främst belastas vid arbete med händerna. 

Vi ska försöka hitta metoder för att uppskatta fysisk belastning på ett objektivt sätt.

– Vi ska försöka hitta metoder för att uppskatta fysisk belastning på ett objektivt sätt. Den här typen av mätningar har gjorts tidigare, men det vi gör nu är att beräkna och analysera belastningen på ett nytt sätt. Därmed hoppas vi få en mer användbar metod att uppskatta risker på, säger Peter Palm. 

Den tredje och sista delen i forskningsprojektet handlar om att översätta och anpassa en amerikansk bedömningsskala efter svenska förhållanden. Skalan bygger på en självskattning av den ansträngning arbetstagaren upplever och hur den påverkar en. Enligt Peter Palm är just självskattningen en av de viktigaste åtgärderna i hela processen kring riskbedömningar. 

– Ställ frågan: Har du ont när du arbetar? Om svaret är ja så finns det något att arbeta med. Då spelar det ingen roll om man mäter kraft och vibrationer och kommer fram till att värdena inte är särskilt höga. Om arbetstagaren själv upplever sig ha problem behöver man som arbetsgivare ta tag i det. Man måste ta de personliga berättelserna på allvar. 

Men även fysiska mätningar och checklistor har stor betydelse i riskbedömningsarbetet eftersom den sortens metoder kan hjälpa till att identifiera skadliga arbetsmoment, innan besvär uppstått. 

Forskningsprojektet pågår under tre år med deadline den 1 januari 2024.

Då ska medicinska kontroller vid handintensiva arbeten genomföras, enligt Arbetsmiljöverket

Medicinska kontroller ska erbjudas arbetstagare som utför handintensivt arbete som kan innebära risk för skador i nacke, skuldra, axel, arm eller hand, trots vidtagna åtgärder. Arbetsgivaren behöver däremot inte erbjuda kontroller om en fördjupad bedömning visar att arbetet inte ger en ökad risk för belastningsbesvär. Om handintensivt arbete pågår under minst fyra timmar av arbetsdagen ska en riskbedömning genomföras. Men även kortare tider av handintensivt arbete kan vara skadligt och behöva riskbedömas och åtgärdas. Läs mer påav.se/halsa-och-sakerhet/arbetsstallning-och-belastning—ergonomi/handintensivt-arbete/

Dela artikel:
Mail
Twitter
Facebook