Enkönat, starka hierarkier, säsongsanställningar och begränsade resurser. Det är faktorer som enligt forskning ökar risken för sexuella trakasserier. Sjöfarten är därmed en högriskbransch.
Sexuella trakasserier handlar nästan alltid om makt. Ett behov av att framhäva sig själv eller stärka sin egen position i grupp-en genom att trycka ner någon annan. Det säger Anneli Häyrén, genusforskare vid Uppsala universitet.
– Runt fikabordet brukar det här bli tydligt. Man kanske vill markera något, som att ”jag har större rätt än du att vara här”. Men eftersom man inte kan säga det rakt ut sexualiserar man budskapet istället, vilket påverkar stämningen i hela gruppen.
På vissa arbetsplatser är sexuella trakass-erier vanligare än på andra. Faktorer som ökar risken är exempelvis dominans av ett kön (förekommer även på kvinnligt dominerade arbetsplatser mot män, även om det är mindre vanligt), tydliga hierarkier liksom bristande resurser och osäkra anställningsförhållanden.
– Är det konkurrens om jobben och man inte vet om det finns arbete åt alla skapar det en osäkerhet där vissa väljer att trampa på andra för att framhäva sig själva, säger Anneli Häyrén.
Även inom yrken där man lever och jobbar tätt inpå varandra i slutna miljöer ökar riskerna. Sådana arbetsplatser är ofta väldigt bra när allting fungerar, men kan bli riktigt usla om något går snett, säger Anneli Häyrén.
– I sådana här miljöer ökar rädslan att hamna utanför gruppen och den känslan kan bli så stark att man är beredd att offra någon annan för att själv få vara med.
Den som utsätts för sexuella trakasserier är inte sällan någon som skiljer sig från mängden. Exempelvis en stark person som tar plats eller en kvinna på en mansdominerad
arbetsplats. Den som trakasserar är ofta någon med makt, som en chef eller en informell ledare.
– Det är inte vem som helst som trakasserar, säger Anneli Häyén. Människor som mår bra och är trygga och stabila ger sig sällan på andra. Det här handlar om folk med dåligt självförtroende och ett stort behov av att markera sig själva.
”Se upp med jargong”
Något som lätt kan övergå i såväl mobbning som kränkningar och sexuella trakasserier är jargonger. Brukar man på sin arbetsplats beskriva samtalstonen som ”rå men hjärtlig”, ska man vara extra uppmärksam, menar Anneli Häyrén.
– Jargong är lurigt. Ofta börjar det som något alla är med på och tycker är kul, men det tippar lätt över. För den som
blir kränkt är det nästan omöjligt att säga ifrån. Då är man den som förstör stämningen, är tråkig och inte kan ta ett skämt. Om man ändå sätter ner foten är det inte säkert att det hjälper. Den som kränkte kanske inte kan ta en till-
sägelse och så eskalerar det istället.
Anneli Häyrén menar att lösningen i de här fallen ligger hos chefer och arbetsledare. Det är deras ansvar att sätta ramarna för vad som är okej och hur man får uttrycka sig till varandra.
– Med ett tydligt ledarskap brukar även de som är benägna att trakassera följa reglerna, säger Anneli Häyrén. På trygga och stabila arbetsplatser med ett sunt ledarskap förekommer sällan sexuella trakasserier.
Linda Sundgren