Under arbetsmiljökonventionens första månad belades sju fartyg med nyttjandeförbud runt om i världen. Sedan dess har fler stoppats, däribland i Sverige. Myndigheten och facket är mycket nöjda med resultatet.
I slutet av september fick Sven Save, Seko-ombudsman och inspektör vid Inter-nationella transportarbetarfederationen (ITF), ett sms från besättningen på det ryskflaggade bulk- fartyget Russa. Det stod att de inte fått några löner och när fartyget kom in till Falkenberg var Sven på plats.
– De hade 15 560 Euro i obetalda löner och det fanns varken kollektiv- eller anställningsavtal, säger han.
Transportstyrelsen informerades och förhandlingar inleddes. Dagen efter var situationen löst med godkända avtal och pengar till besättningen. Nyttjandeförbud behövde aldrig läggas.
– Om ett fartyg beläggs med nyttjande-förbud registreras det hos Paris MoU. Det ser nog inte särskilt bra ut om fartyg-et exempelvis ska chartras med värdefull last. Kan man komma överens utan nyttjandeförbud syns det ingenstans och därför försöker många att lösa det ändå, säger Sven.
Den nya konventionen som reglerar villkor och arbetsförhållanden ombord trädde ikraft 20 augusti. Hamnstatskontrollen Paris MoU har gjort en sammanställning över kvarhållna fartyg under konvention-ens första månad. Enligt den fastnade sju fartyg, varav två i Kanada, ett i Danmark, ett i Ryssland och tre i Spanien. Ett bra resultat, säger Jan Borgman, inspektör och MLC-expert på Transportstyrelsen.
– De här fartygen har stoppats trots att Port state bett oss att hålla igen lite första året. ILO har gett alla som ratificerat konventionen ”a period av grace”. Vi ska bara agera om det begås fundamentala brott mot regelverket och de fartyg som fastnat nu har haft allvarliga problem. Nästa år, när inspektionerna blir tuffare, kommer förmodligen fler att åka dit.
I Sverige har i skrivande stund tre MLC-ärenden hanterats, varav två lett till nyttjandeförbud. I samtliga fall har det handlat om obetalda löner.
– För oss innebär konventionen en stor lättnad, säger ITF koordinator och Seko-ombudsman Annica Barning. Förr var vi tvungna att ha fullmakt från besättningen för att kunna företräda dem. Det kan tyckas självkart att man skriver på om man vill ha sina pengar, men det fungerar inte så. Sjömännen är ofta väldigt press-ade och ibland också mycket rädda. Nu blir uteblivna löner ett myndighetsärende och då behövs inga underskrifter.
Jan Borgman håller med om att det blivit betydligt enklare att komma åt redare som inte sköter sig.
– MLC har gett oss ett helt annat stöd att agera om något är galet. Vi kan kräva bevis för att det rättats till innan vi släpp-er fartyget och det har hänt att vi följt pengar ända in på sjömännens konton, säger han.
Som luttrad inspektör är Jan Borgman dock på vaksam på hur efterlevnaden av konventionen utvecklas.
– Alla regler har avarter. Det man skulle kunna tänka sig för MLC är fejkutbetalningar eller att man fuskar med mellanskillnader. Men hittills har vi inte sett något sådant.
Linda Sundgren