Sjömansprästen i Göteborg vill göra kyrkan till en naturlig mötesplats för sjömansfamiljer. Han tror att det finns ett behov av att få träffas och utbyta erfarenheter.

Idag är det framför allt en skara äldre, pensionerade sjömän som troget besöker 1950-talskyrkan vid Stigbergstorget. Den yngre generationen försvann till stor del i samband med att kajerna för godstrafiken flyttades ut från stadskärnan. Men nu vill Anders Radix, kyrkans präst sedan ett och ett halvt år, öppna portarna för en annan grupp, nämligen sjömännens anhöriga.
– Jag tror att det finns ett behov av att få träffa andra i samma situation. Att få prata med någon som bär på samma oro eller har liknande erfarenheter som en själv kan kännas skönt.

Hur anhörigträffarna ska se ut är ännu en öppen fråga. Kanske blir det en dag med sol och bad i skärgården eller gemensamma middagar ute på stan.
– Men egentligen spelar det nog mindre roll vad man gör tillsammans. Det viktiga är att man träffas, säger Anders Radix.

Idé från militären
Att fokusera på anhörigas situation är en idé han bär med sig från tiden som militärpräst i Kosovo och Afghanistan.
– Det finns många likheter mellan anhöriga till militärer och sjömän eftersom båda grupperna har partners som är borta under längre perioder. Inom Försvarsmakten arbetar man aktivt med att stötta anhöriga och det är mycket uppskattat.

Linda Sundgren