Sikkerhetstyring – Bullshit, byråkrati og det beste vi har. Det var rubriken på San-konferensens sista anförande som hölls av forskaren Kristine Vedal Størkersen från Norge. Hon började med att konstatera att de säkerhetsregleringar som tillkommit med ISO-standarder och ISM-koden (International safety management code), som sätter gemensamma standarder för ledning och drift inom sjöfarten har gjort stor skillnad för sjösäkerheten. Det har bland annat fått rederier att investera i utrustning kopplat till säkerhet och underhåll och säkerhetsarbetet ombord har blivit mer systematiserat. 

Som exempel på hur illa det kan gå om en fungerande säkerhetsorganisation inte finns på plats, tog Kristine Vedal Størkersen katastrofen på ropax-färjan Scandinavian Star som började brinna under en resa från Oslo till Fredrikshamn i april 1990 och 159 personer miste livet. 

Det är positivt att få större frihet, men det kräver också kunskap för att kunna leva upp till kraven.

– Det var en massa fel på den tekniska utrustningen, besättningen hade knappt fått någon upplärning på fartyget och man hade inte haft tid att öva, sa hon. Det fanns heller inga förutsättningar att hantera en brand ombord. 

Men Kristine Vedal Størkersen konstaterade också att regleringar och myndighetskrav inte alltid leder till att säkerheten höjs. Hon sa att systemen med regelefterlevnad och inspektioner ibland leder till att det läggs mer tid på att få dokumentationen att se bra ut inför en inspektion, än att försöka skapa reella förbättringar.  

– Poängen med regler är ju att de ska tillföra något, men många gånger blir det viktigare att skapa system som är enkla att auditera än att faktiskt skapa en god och säker miljö, sa hon. 

Hon pratade också om andra problem inom säkerhetsstyrningen med omfattande detaljreglering, procedurer som inte stämmer överens med det arbete som faktiskt ska utföras, regler som krockar med varandra och en regelefterlevnad som kräver mer resurser i form av personal och tid än vad som faktiskt finns att tillgå. Hon lyfte även de system med funktionsbaserade regler och egentillsyn som införts under senare år. Enligt Kristine Vedal Størkersen kan den typen av säkerhetssystem vara problematiska. 

– Det är positivt att få större frihet, men det kräver också kunskap för att kunna leva upp till kraven. Och om det sker en olycka kommer du antagligen bli anklagad för att det saknades något i ditt säkerhetssystem, sa hon.