För mycket fokus på tekniken och för lite på människan som ska hantera den. Det är ett generellt problem i kontrollrum, visar ny forskning.

Under två år har ett svenskt forskarteam studerat ergonomi och arbetsmiljö i kontrollrum. Resultaten publicerades i rapporten Engine Control Room – Human factor under senvintern och visar att den tekniska utrustningen inte är tillräckligt användarvänlig.
De sju fartyg som studerats var mellan sex månader och trettio år gamla men många problem ombord var desamma, oavsett ålder. Ologiskt placerade knappar och reglage, larmsignaler som är svåra att skilja från varandra och undermåliga arbetsställen för kontorssysslor var vanligt på både yngre och äldre fartyg.

– Det som har blivit bättre är sådant som buller, vibrationer och värme. Ergonomin har man däremot missat totalt trots att det finns massor av kunskap om hur den bör utformas, säger Chalmersforskaren Monica Lundh som genomfört studien tillsammans med företrädare för SSPA och World Maritime University.

Delvis följd av datoriseringen
Problemen i kontrollrummen uppstod delvis som följd av datoriseringen. De tidigare analoga systemen var anpassade för en stående arbetsställning där man gick fram och tillbaka längs panelen och utförde de olika momenten. När de gamla instrumenten ersattes av digitala skärmar skulle man istället sitta ner, men i den förändringen missade man att anpassa övriga instrument efter de nya arbets­rutinerna. Det resulterade i dåliga arbetsställningar, svårnåbara instrument och bristande överblick.
– Om det blir problem när man gör förändringar på en trettio år gammal båt kan jag förstå det. Men när man ser exakt samma sak på nybyggen finns inga ursäkter, säger Monica Lundh.

På fartygen i studien fanns ett begränsat antal skärmar, oftast tevemonitorer, som visade ett stort antal menyer och undermenyer och det var mycket bläddrande för att komma till den sida man ville se.
Forskarna konstaterar att det också saknades konsekvens och enhetlighet i presentation av uppgifterna. Symboler, former och färger användes på olika sätt i olika apparater, något som kan skapa förvirring och leda till feltolkningar. Men den undermåliga arbetsmiljön i kontrollrummen beror inte främst på okunskap, tror Monica Lundh. Hon menar att det finns bra information om hur kontrollrum bör utformas.

– Vi behöver förmodligen mer tvingande regler för att det verkligen ska ske en förändring. Jag tror att vi bör sträva efter att få goal based standards för kontrollrummen som talar om vilka funktioner och arbetsmiljökrav som ska uppfyllas. Och det är en fråga som behöver drivas internationellt.

Linda Sundgren