För mycket enformiga rörelser tröttar ut musklerna och kan på sikt skapa kroniska skador. Men de flesta belastningsbesvär går att åtgärda och med enkla metoder kan många åkommor förebyggas. Det säger Ingrid Dahl, ergonom och sjukgymnast vid företagshälsovården Feelgood i Göteborg.
Människokroppen är byggd för rörelse. Med regelbunden träning och allsidigt, fysiskt arbete stärker vi musklerna och kan klara av ganska stora påfrestningar utan risk för skador. Men för många ser vardagen helt annorlunda ut. En del tillbringar större delen av dagen sittandes medan andra gör samma rörelser om och om igen. Den här sortens passiva och statiska uppgifter tröttar ut våra kroppar. Orken tryter och efterhand börjar det göra ont.
– Värk är kroppens svar på en belastning som vi egentligen inte klarar av. Statiska rörelser försämrar blodcirkulationen och hindrar slaggprodukter från att transporteras bort. Det ökar musklernas retbarhet och gör oss mer känsliga för smärta, säger Ingrid Dahl.
Muskler är som mest sårbara när de belastas i sina ytterlägen, som när vi bär något tungt och samtidigt vrider oss. Att lyfta rätt, med böjda knän och armar och med föremålet nära kroppen är därför mycket viktigt för att undvika skador. Nacke, axlar, rygg och knän är de områden som är mest drabbade av belastningsbesvär.
Bland ombordanställda är just belastningsbesvär den vanligaste arbetssjukdomen.
– Båtar är av tradition byggda som de är och vi människor ser ut som vi gör, och det är inte alltid det fungerar så bra tillsammans. Ignorerar man kroppens signaler, tar värktabletter och fortsätter arbeta som vanligt kan skadorna förvärras och i värsta fall bli kroniska. Men oftast går det att minska besvären och ju tidigare man söker hjälp desto större är chansen att bli återställd.
Stress ökar sårbarheten
Belastningsgraden på våra muskler påverkas också av arbetstempot. Stress skapar en förhöjd grundspänning i kroppen. Axlarna åker upp och vi blir ännu mera spända. Om vi då lägger till tunga lyft eller monotona rörelser är risken för skador betydligt större än om vi gjort samma sak i ett avslappnat tillstånd.
– Ibland är arbetsbelastningen helt enkelt för stor och då behöver man göra något föra att minska pressen på personalen. Men hur vi upplever stress är också individuellt, och situationer som den ene tar med en vissling slår den andre nästan knut på sig själv för att klara av, säger Ingrid Dahl.
På exempelvis bryggan kan en annan sorts påfrestning infinna sig. Långa, stillasittande vakter är en stor belastning för ryggen.
– Idag har man riktiga direktörsfåtöljer på bryggan som man sitter väldigt bekvämt i. Men hur exklusiv, dyr och ergonomiskt korrekt stol du än har klarar du inte av sitta hela vakten utan att öka risken för belastningsbesvär, säger Ingrid Dahl.
Linda Sundgren