Årets San-konferens slog publikrekord och när San:s ordförande Annika Nordin öppnade evenemanget fanns 135 åhörare i lokalen på Radisson blu scandinavia hotel i Göteborg. Konferensen ägnades åt säkerheten ombord med ett särskilt fokus på hur man går till väga för att utveckla en god säkerhetskultur. Flera föredragshållare pratade om hur viktigt det är med rätt förutsättningar för att kunna utföra ett säkert och tryggt arbete. Bland dem forskaren Lena Kecklund som är vd på MTO Säkerhet. 

– Vi måste ha rätt förutsättningar för att kunna göra en förändring och vara tydliga med vad vi vill för att det ska lyckas, sa hon. Många tänker att säkerhet bara handlar om dem som befinner sig längst ut i verksamheten, men det handlar också om att ledare och beslutsfattare måste ta hänsyn till verksamheten när de lägger turlistor, rekryterar eller jobbar med HR-frågor.  

Patrik Jönsson som arbetar med sjöolyckor och personskador inom sjöfarten på Transportstyrelsen, berättade att myndigheten identifierat sju områden som måste fungera för att möjliggöra en god säkerhetskultur: rapportering, rättvisa, lärande, säkerhetsengagemang, kommunikation, resurser och kompetens samt systematiskt säkerhetsarbete. Betydelsen av rapportering var något som han tryckte särskilt mycket på. 

Rapporteringen är en av grundstenarna i en god säkerhetshetskultur.

– Rapporteringen är en av grundstenarna i en god säkerhetshetskultur. Om man inte rapporterar är det svårt att ha en lärande kultur och att arbeta systematiskt med säkerheten ombord. Det är jätteviktigt att man känner sig trygg med att rapportera, men också att den som rapporterar får återkoppling. Om man upplever att man rapporterar in till ett stort svart hål utan att få någon respons så tröttnar man, sa Patrik Jönsson och fortsatte.  

– Det är också viktigt att den som rapporterar inte blir någon syndabock och pekas ut för att ha gjort något fel eller haft sönder något som kostar pengar. Då kommer man ju inte våga rapportera. 

Stena Lines säkerhetschef, Jörgen Lorén, tog upp problemen med den omfattande och komplicerade dokumentation som han menar ofta utmärker säkerhetsarbetet ombord. Enligt honom tenderar regleringen på säkerhetsområdet i vissa delar att vara så omfångsrik att den blir kontraproduktiv. 

– Vi måste bli bättre på att göra det enkelt så att man förstår det som står i manualerna, sa han. I manualerna ska det stå vad man ska göra och inte en massa annat bludder. 

Jörgen Lorén pratade också om betydelsen av ledarskapet i säkerhetsarbetet. Han tog upp såväl formella som informella ledare och att inställningen hos dessa individer har stor betydelse när säkerhetskulturen ombord formas. 

– Det är väldigt viktigt att våra formella ledare som vi skapar är positiva och arbetar med skyddsarbetet. Sedan har vi ett antal potentiella informella ledare också. Det kan vara skyddsombud, båtsman, reparatörer och så vidare. Är de positiva är det bra, men är de negativa kan det förstöra en hel säkerhetsorganisation, sa Jörgen Lorén. 

En annan av dagens talare som pratade om regelverk var forskaren Kristine Vedal Størkersen från det norska forskningsinstitutet Sintef ocean. Hon talade bland annat om riskerna med att fokusera mer på att efterleva regler än att faktiskt utveckla en säker miljö. 

– Det är väldigt mycket fokus på att det ska se bra ut vid en audit, men man glömmer lätt bort det goda, fina arbetet som kan utföras för att faktiskt göra skillnad och höja säkerheten, sa hon. 

Under konferensen deltog också två befäl från Stena Lines ropaxfärja M/S Stena Vinga, förste befälhavare Jan-Eric Alcén och förste teknisk chef Mattias Mikkelsen. De berättade hur de gör för att skapa psykologisk trygghet genom bland annat kvartalsvisa informationsmöten, fotbollsturneringar och melodikrysset.  

– Melodikrysset är vår nya favoritsport, sa Jan-Eric Alcén. Varje lördag när jag jobbar ses de som vill på bryggan och gör krysset tillsammans. Och vad får man då? Jo, det skapar mod. Jag vill påstå att det krävs mod att ta sig upp till bryggan för dem som inte brukar vara där och sätta sig tillsammans med andra och lösa melodikrysset. Visserligen är det folk man känner igen, men det är långt ifrån alla man brukar umgås med. 

Jörgen Zachau från Statens haverikommission, SHK, berättade om synen på olyckor i samband med utredningar. Numera granskas hela organisationen vid myndighetens utredningar istället för att enbart fokusera på den eller de ombord som handlat fel. 

– När vi pratar om den mänskliga faktorn menar vi inte bara operationsfel, det handlar om hela organisationen, sa han. Vi nöjer oss sällan med att peka ut individfel utan vi tittar också efter bakomliggande faktorer som spelat roll i sammanhanget. 

Jörgen Zachau berättade om olyckan med biltransportfartyget Makassar Highway som i juli 2018 grundstötte utanför Västervik. Överstyrman som gick vakt var berusad och hade enligt utredningen sannolikt somnat på bryggan, men det fanns också sådant i fartygets säkerhetsorganisation som inte stämde. 

– När vi tittade efter bakomliggande orsaker fann vi flera tecken på att man inte hade implementerat sms-systemet ombord. Man hade pappren på plats och pärmarna stod på sin hylla, men man använde dem inte, sa Jörgen Zachau. 

Något San-pris delades inte ut i år på grund av att det inte inkommit några nomineringar.